Lexikon

A, B, C, D, E, F, G, H, I, J, K, L, M, N, O, P, Q, R, S, T, U, V, W, X, Y, Z, Å, Ä, Ö

sök ord

Bokstav: S

saftblandare
En roterande lampa i kulört färg som används på utryckningsfordon och andra arbetsfordon som vill varna eller påkalla uppmärksamhet av något slag. Blått sken för utryckningsfordon som påkallar fri väg samt orange eller gult sken för övriga arbetsfordon. Härstammar från en Amerikansk maskin som blandar saft i olika smaker/glada kulörer i en genomskinlig plastbehållare. Saften blandas och spolas runt kontinuerligt i en roterande rörelse.
sandning
När spåren blir hala kan man sanda framför sig. Spårvagnar har inbyggda sandanordningar för detta. Även vid torrt spår ökar greppet med sand. Därför sandar man alltid vid nödbromsning med spårvagn. Även på järnväg används sand, men bara för att öka lokets dragförmåga vid halka.
saxbygel
Strömavtagare av tvåriktningstyp. Detta är i den vanliga spårvagnsströmavtagaren som till exempel sitter på Mustangerna.
(se även strömavtagare)
scharfenbergkoppel
Automatkoppel av tvåkammartyp. Förekommer på spårvagnar, rälsbussar och andra typer av spårvägs- eller järnvägsfordon. Finns på alla GS pedalvagnar och fanns på M21 under mulitpelperioden.
(se även koppel)
foto bild finnes
sektionsavskiljare
Elektriskt isolerad gräns mellan två matarstationer.
sektionsisolatormärke
Gul skylt i kontaktledning markerar elektrisk isolering mellan två kontaktledningssektioner.
(se även sektionsavskiljare)
serie
Spårvagnsmotorer kopplas upp med olika motorkopplingar med kördonet, kontrollern. I serie är fältlindningarna kopplade i en seriell krets, detta ger låg hastighet och större moment.
(se även parallell)
signal
Vanliga signaler är: Ljudsignaler, ljussignaler och signaler som signalgivare ger med signalredskap.
silvergalon
Broderad silverträns fäst på kavaj/jackärms nedre del för att beteckna befälsgrad
Silverpilen
Tunnelvagn C5 som anspelade på dess aluminiumfärg.
foto bild finnes
silverräv
Stockholmsslang för trafikmästare.
(se även trafikmästare)
Sim
Signalmästare. Arbetsledare på signalavdelningen inom spårväg och tunnelbana.
siren
Akustiskt signalmedel för utryckninsgfordon, t.ex. radiobilar.
skenbroms
Stora elektromagneter i vagnens underrede som med stor kraft dras mot spåret.
foto bild finnes
Skengränd
Smal väg på Alkärrshallens tomtmark, mellan vagnhallen och Wasahamnen. Avsedd som tillfartsväg för brandkåren till Wasaskeppet. Skall nu användas som uppställningsplats för SSS fordon.
(se även Alkärrshallen)
skenskrapor
På spårvagnar brukar man ibland ha skenskrapor som går att fälla ned i spåret vid behov.
Skjoldenæsholm
Danmarks diggabla spårvägsmuseum. Tre kilometer bana med trafik på två spårvidder.
Sporvejsmuseet Skjoldenæsholm
SL
AB Storstockholm Lokaltrafik, ägs av Stockholms Läns Landsting och ansvarar för kollektivtrafiken i Stockholms Län. Bildades 1967 och övertog då trafiken efter SS.
SL
släpbuss
Släpvagn för passagerare att dra efter buss.
foto bild finnes
släpbygel
Strömavtagare av äldre typ på spårvagn som släpar efter vagnen. En lyra måste vändas för att byta färdriktning på vagnen.
(se även strömavtagare)
foto bild finnes
snabbstart
Knapp som skall intryckas vid start från station med tunneltåg. Tåget startar automatiskt och föraren har tre sekunder på sig att "ta över" körspaken och köra själv, annars fullbromsas tåget. Om en trafikantdörr skulle öppnas precis i startögonblicket då man använder snabbstarten stannar tåget automatiskt.
solkurva
När rälsen blir uppvärmd av solen så expanderar den. Om inte spårbädden klarar av att ta hand om de mekaniska spänningarna som uppstår så buktar rälsen ut på något ställe och spårvidden har blivit förändrad med urspårning som följd.
sommarveranda
Öppen Göteborgsvagn typ S5.
spårförslingring
Två spår som löper så nära brevid varandra att om två vagnar möts frontalkrockar de. Används exempelvis vid Gamlestadstorg i riktning mot Angered. Passagen över slakthusgatan sker på VGJ:s gamla bro med plats för ett spår. I stället för att lägga in fjädrande underhållskrävande växlar före och efter har man valt att lägga ett tvillingspår på bron. (VGJ, Västergötaland-Göteborgs Järnväg)
spårhund
hund som spårar upp spår.
foto bild finnes
spårvagn
Rälsgående fordon för personbefordran vanligen på rännskena för gatutrafik.
spårvidd
Avståndet mellan insidan av rälens övre kant, RÖK, normalt 1 435 mm. Svensk normalspårvidd hos järnvägar, spårvägar och tunnelbanor är 1435 mm. Vanlig spårvidd hos de svenska smalspårsjärnvägarna är 891 mm (Roslagsbanan mfl.) samt 1067 mm. Hästspårvägen i Göteborg och spårvägen i Ulricehamn samt i Kiruna hade spårvidden 1000 mm, vilken också är vanlig i andra europeiska städer, liksom på den tiden vi hade hästspårvägar.
SS
AB Stockholms Spårvägar. Bildat 1916 och omvandlat till SL den 1 januari 1967. Efter 1991 äges SS av Svenska Spårvägssällskapets Stockholmsavdelning och är driftbolag för Djurgårdslinjen.
AB Stockholms Spårvägar
SSR
(se även Ringlinien)
SSS
(se även Svenska Spårvägssällskapet)
SSS-S
(se även Svenska Spårvägssällskapets Stockholmsavdelning)
stadsbuss
Buss för stadstrafik. Har vanligen många dörrar och automatisk växellåda anpassad för täta starter.
station
Äldre benämning på ett visst trafikområde, t.ex. Norrstation på BirgerJarlsgatan (senare Norrhallen).
stavbrax
Vid körning på bana där tågstav används för att reglera trafiken på en enkelspårssträcka kan det ibland inträffa att staven blir kvar i "fel" ände. Detta kallas stavbrax i SSS.
(se även brax)
sth
Största tillåtna hastighet. Hur fort man får köra en spårvagn på en linje eller bana.
stins
Stationsinspektör. Chef på station (idag trafikområde).
(se även station)
Stocktramway
Tidigare telegramadress för AB Stockholms Spårvägar.
Stora Smällen
Olycka i Kiruna där ett malmtåg växlades in på det spår där man härbergerade vagnarna för gruvspårvägen. Många intressanta vagnar som annars kanske hade bevarats för eftervärlden förstördes.
strömavtagare
Anordning på eldrivet fordon (lok, spårvagn, tunnelbanetåg, trådbuss, etc.) för att förse fordonet med ström för framdrivning. Detta kan vara: pantograf, lyrabygel, trolleystång, conduit, strömsko, Märklinsläpsko eller annan anordning för samma syfte. (Se dessa ord).
strömskena
Ofta en tredje skena bredvid spåret, vilken strömförsörjer tågen. Strömskena är vanligast i tunnelbanesystem, men förekommer även för järnvägsdrift, bland annat i England. Fördelarna med strömskena är främst: Stor ledararea, mycket större ström kan gå i en strömskena än i en kontaktledning. Medger låg tunnelhöjd.
ställverk
Utrustning för reglering av tågvägar, växlar, signaler mm. Inbyggda spärrfunktioner skall förhindra misstag.
ställverk
Plats där växelomläggning sker för tunnelbanan i Stockholm, bemannas av ställverksvakter. Finns på Liljeholmen för tub 2 och Västra Skogen för tub 3.
Svenska Spårvägssällskapet
Svenska Spårvägssällskapet, grundat 1959 och har idag cirka 1.400 medlemmar.
Svenska Spårvägssällskapet
Svenska Spårvägssällskapets Stockholmsavdelning
Svenska Spårvägssällskapets Stockholmsavdelning, vars medlemmar driver Djurgårdslinjen på ideell basis.
Stockholmsavdelning
syren
En vacker blomma.
säkerhetsgrepp
Har som uppgift att kontrollera att föraren är vid medvetande. Även kallat dödmansgrepp. Detta består oftast av en knopp på kontrollerveven eller pedal på golvet som skall hållas nedtryckt under körning. Annars stannar vagnen. I Oslos Høkavagnar används ett kvitteringssystem istället. Med reläer kontrolleras att föraren rör kontrollerratten eller trycker på en kvittensknapp minst var 10 sekund. Annars stannar vagnen. Detta system har införts på några vagnar vid Djurgårdslinjen också.
SÄO, Säkerhetsordning
Äldre benämning av trafiksäkerhetsinstruktion för spåranläggning. Trafikregler för spårtrafik.