Stockholmstyper

Stockholmstyper är en förteckning över de olika vagnstyper som förekommit och förekommer i Stockholm med omnejd.
   Målsättningen är att vara en så komplett förteckning som möjligt för de olika spårvagnstyperna.
   Som bonus får även trådbussar, tunneltåg och lokaltåg vara med - men dessa förteckningar är för närvarande inte kompletta, utan kommer att kompletteras efterhand i senare versioner.
   Verkvagnar har av praktiska skäl uteslutits, då deras variationsrikedom är enorm.

Författarna

Stockholmstyper är sammanställd av Stefan Back och Bruse LF Persson.
   Synpunkter, uppgifter och påpekanden tages tacksamt emot, så förteckningen kan bli så komplett och riktig som möjligt.

Tack till:

  • Tim Kynerd för engelska översättningar.
  • Anders Wirén korrekturläsning och för bilder.
  • Per Rickheden för hästspårvagnsfakta.
  • Daniel Sundström för fakta och bilder.
  • Stockholms Spårvägsmuseum, Jan Lindahl, Gert Ekström, Eric Collin, Lars Johansson och Ingvar Andersson för bilder.
  • Svenska Microsoft, NG Konsult och Adtranz för hjälp och medverkan till produktionen av cd-rom versionen av Stockholmstyper.

 

De olika trafikföretagen som förekommit i Stockholm

Förklaring

Typer

De olika fordonen delas in i olika typer, som inom spårvägen betecknades littera fram till år 1948. Detta system infördes 1912 hos SSB och SNS och 1919 av SS. Den stora omlittereringen genomfördes 1948, innan dess hade trådbussar och bussar inga littera. De olika verkvagnarna hade littera D till M, vilka efter 1948 fick A- respektive B-littera i 200-serien. Undantaget är bensinspårvagnen nr 475 som gick på Frihamnslinje 19 åren 1924-1929 och som ej fick någon typbeteckning

typ/litt 1912-1947 1948-
A motorvagnar, spårväg
B täckta släpvagnar, spårväg
BC "halvöppna" släpvagnar,
spårväg		  
C öppna släpvagnar,
spårväg		 motorvagnar, tunnelbana
D verkvagnar
litt D-M		 (släpvagnar, tunnelbana)
E (manövervagnar, tunnelbana)
F trådbussar
G släpvagn, trådbuss
H motorbuss
J släpvagn, motorbuss
järnvägstyper
B elektrolok med boggier (underlittera a-d)
B personsläpvagnar 2:e klass
C personsläpvagnar 3:e klass (till 1956)
UB mellanvagnar
UBFY mellanvagnar till rälsbussar med fraktgodsavd
UBx manövervagnar till elektriska motorvagnar
UBY manövervagnar till rälsbussar
X elektriska motorvagnar
Y dieselmotorvagnar, rälsbuss
Z lokomotor
o suffix för boggievagn
p suffix för smalspår 891 mm (Roslagsbanan)
ö suffix för öppen sommarvagn

 

Förkortningar

Följande förkortningar har änvänts i Stockholmstyper:

förkortning förklaring
(av) arbetsvagn utan typbeteckning
(gb) godsbil utan typbeteckning
(gs) godssläp utan typbeteckning
(ht1) täckt vagn för en häst utan typbeteckning
(ht2) täckt vagn för två hästar utan typbeteckning
(hö1) öppen vagn för en häst utan typbeteckning
(hö2) öppen vagn för två hästar utan typbeteckning
(lok) lok utan typbeteckning
(mv) motorvagn utan typbeteckning
(möv) manövervagn utan typbeteckning
(sb) släpbuss utan typbeteckning
(sv) släpvagn utan typbeteckning
(vv) verkvagn utan typbeteckning
(ål) ånglok utan typbeteckning
(åsv) ångspårvagn utan typbeteckning
(ösv) öppen släpvagn utan typbeteckning
   
u.t. ur trafik
   
(1917) årtal inom parentes = osäkert årtal
(II) efter vagnsnummer = andra gången vagnsnr använts
(III) efter vagnsnummer = tredje gången vagnsnr använts
? osäker uppgift
   

 

Bolagsnamn

Följande bolagsförkortningar har änvänts i Stockholmstyper

förkortning bolag
DjB Djursholms AB (även Djursholmsbanan)
LiB Lidingö Trafik AB (även Norra Lidingöbanan)
SF Södra Förstadsbanan
SJ Statens Järnvägar
SL AB Storstockholms Lokaltrafik
SNS Stockholms Nya Spårvägsaktiebolag (även Norra Bolaget)
SRJ Stockholm-Roslagens Järnväg (även Djursholms-, Rimbo- och Roslagsbanan)
SS AB Stockholms Spårvägsaktiebolag
SSB Stockholms Södra Spårvägsaktiebolag (även Södra Bolaget)
SSLidJ Trafik AB Stockholm-Södra Lidingö Järnväg (även Södra Lidingöbanan)
SSnJ Stockholm-Saltsjöns Järnväg (även Saltsjöbanan)
TSK Trafik AB Stockholm-Kvarnholmen
   

 

Smeknamn

Många vagnar fick efter ett par år i trafik diverse smeknamn. En del uppstod redan vid leveransen.

smeknamn förklaring
Bastarden Motorvagn A24 nr 365(II) med korgen från en manövervagn samt boggier och elutrustning från en motorvagn.
Grisen SRJ lok nr 50 (senare Bap 3250) för det snörvlande ljudet från de stora ljuddämparna på taket, under sin tid som dieselelektriskt lok.
Hitler SRJ lok nr 53 (Bcp 3253) leverererad av Siemens i Berlin 1943. Många av dess delar var av dålig krigskvalitet.
Jitterbugg De ombyggda typerna A4, A5, B4 samt B5 för deras "jazziga" gång, ursprunglingen "modern avvikare". Även kortnamn "bugg".
Masonitvagn Släpvagnar C3 (II) och C7 (II) som var provisorsikt inbyggda pga vagnsbrist 1939-1940.
Mustang Typerna A25, A26, A27 samt B25 och smeknamnet anspelade på dess snabbhet.
PCC-vagn Motorvagn A28. Namnet står för Presidents Conference Commitee. Utredningsgrupp på 1920-talet vars uppgift var att ta fram den perfekta spårvagnen för att möta konkurrensen från bussar och bilar. Standardvagn från 1940-talet i USA.
Rävar SRJ motorvagnar X4p, ursprungligen målade cremegult/rödbrunt med silverfärgat tak, kallades från början "silverrävar", senare kortat ned till "rävar"
Silverpilen Tunnelvagn C5 som anspelade på dess aluminiumfärg.
Surrogatvagn Släpvagnar C4, C5 och C6 som var provisorsikt inbyggda pga vagnsbrist 1919-1921.
Träburkar SRJ motorvagnar X2p och X3p, träklädda i teak, som var relativt kantiga.
Två-rum-och-kök Släpvagnarna B11(II), B12(II), B17 och B29 för dess kupéer och mittplattform.
Ängbyvagn Typerna A23, A24, B23 samt B24 då de sattes in först på Änbybanan, linje 11.
Örbyvagn Typerna A13 och B13 som gick på Örbybanan linje 19.