Vagnhallen: förklaring

Typbeteckning

Flera städer och trafikföretag har egna interna typbeteckningar eller littereringssystem för sina fordon. Städer som Köpenhamn, Helsingfors osv använder sig ej av något typbeteckningsssystem eller littereringssystem.

stad	motorvagn	släpvagn	hästspv.	trådbuss	släpbuss	buss	tunnelvagn
Göteborg	M, Mb²	S, Sb²	H	T	-	B	-
Norrköping	M	-	-	-	-	-	-
Helsingborg	A-F	S	-	-	-	-	-
Malmö	A-H	T	-	-	-	S	-
Odense	-	A-E	-	-	-	-	-
Oslo	B, E, SL, SM	ST	-	E	-	-	C, T
Stockholm	A	B, BC³, C⁴	-	F	G	H	C

1) för buss gäller: diesel-, gas- och bensinbuss
2) b = boggie
3) BC = halvöppna släpvagnar 1912-1947
4) C = öppna släpvagnar 1912-1947

Typbeteckning benämns inom svensk järnväg som littera:

B = elektrolok med boggier (underlittera a-d)
B = personsläpvagnar 2:e klass
C = personsläpvagnar 3:e klass (till 1956)
UB = mellanvagnar
UBFY = mellanvagnar till rälsbussar med fraktgodsavd
UBx = manövervagnar till elektriska motorvagnar
UBY = manövervagnar till rälsbussar
X = elektriska motorvagnar
Y = dieselmotorvagnar, rälsbuss
Z = lokomotor
o = suffix för boggievagn
p = suffix för smalspår 891 mm (Roslagsbanan)
ö = suffix för öppen sommarvagn

Där typbeteckning saknas, används följande förkortningar:

(av) = arbetsvagn
(bs) = bensinspårvagn
(gv) = godsvagn
(hsv) = hästspårvagn
(ht1) = hästspårvagn, täckt, en häst
(ht2) = hästspårvagn, täckt, två hästar
(hö1) = hästspårvagn, öppen, en häst
(hö2) = hästspårvagn, öppen, två hästar
(lok) = lokomotiv
(mv) = motorvagn
(sb) = släpbuss
(sv) = släpvagn
(tb) = trådbuss
(ål) = ånglok
(åsv) = ångspårvagn
(ör) = övrigt rälsfordon
(öv) = övrigt vägfordon

Typ

Typen beskrivs enligt den standard som redovisas i spårvägsböcker från Blickpunkt Strassenbahn, t ex 2xZR.

2x = 2-axlig vagn (siffran står för antal axlar)
4x = 4-axlig vagn
6x = 6-axlig vagn
8x = 8-axlig vagn
ZR = tvåriktningsvagn (Zweirichtung)
ER = enriktningsvagn (Einrichtungswagen)
Gel = ledvagn (Gelenkwagen)
NfV = 100% låggolvsvagn (Niederflur)
NfT = delvis låggolvsvagn
NfM = låggolvsmittdel

Exempelvis: 8xGelER NfV = åttaaxlig ledad enriktning 100% låggolv.

Vagndata

Beträffande vagndata gäller följande generella regler: Höjden anges, i förekommande fall över neddragen strömavtagare. Beträffande längden så anges fordonets minsta möjliga längd, dvs över koppel i dess mest infällda läge, över buffertar eller buffertbalkar om dessa sticker ut längre än kopplet. Spårvidden för rälsfordon är där ej annat anges spårvidden 1435 mm. Driftspänningen för elektriska fordon är där ej annat anges 500-700 V=.

Axelföljd

Axelföljden på en vagn beskrivs med hjälp av bokstäver och siffror:
Stor bokstav = antalet drivande axlar (A = en axel, B = två axlar osv)
Siffra = antalet löpaxlar (1 = en axel, 2 = två axlar osv)
' = anger boggie eller axel som inte är fast lagrad i ramverket (anges efter bokstaven/siffran)
o = varje axel har en egen motor
( )' = anger fördelning av axlar i boggien om löpaxel finns
Exempel: Bo'Bo' är en vanlig axelföljd på lok och vagnar, vilket innebär två boggier som inte är fast lagrad i ramverket, med två axlar var med varsin banmotor.

Dörrordning

Dörrordning anges enligt 0-000-0. Från vänster betyder siffrorna: antal dörrar framför framaxeln, antal dörrar omedelbart bakom framaxeln, antal dörrar mitt på vagnen, antal dörraromedelbart framför bakaxeln och antalet dörrar bakom bakaxeln. Bindesträcken betyder således hjulaxlarna (boggierna). Framaxeln på en tvåriktingsfordon är alltid axeln närmast A-änden. V framför siffergruppen betecknar dörrar på vänster sida, H dörrar på höger sida.

Färg

I de fall olika färgfält förekommer, anges dessa nedifrån och upp.

Driftsklass

Fordonen är med tanke på driftsdugligheten klassade i fyra klasser enligt följande (gäller endast fordon ägda av Svenska Spårvägssällskapet):
• Klass I: Fordon som är klara för trafik.
• Klass II: Fordon klara för trafik men i behov av smärre arbeten.
• Klass IIB: Fordon klara för trafik efter smärre arbeten.
• Klass III: Fordon som fordrar stora reparationer för att bli driftsdugliga.
• Klass IV: Fordon som fordrar helrevision.

Bevarandeklass

Rälsfordonen indelas i museala klasser, klasserna 1, 2 och 3, där de två förstnämnda är museivagnar (gäller endast fordon ägda av Svenska Spårvägssällskapet).
Klass 1 omfattar 14 vagnar och innehåller representanter för de ur historisk synpunkt viktigaste stegen i den svenska spårvagnens utveckling.
Denna del av vagnparken bör hållas samlad i riksmuseet (läs Malmköping) och inte komma ifråga för långvariga utlåningar eller depositioner vid andra spårvägar eller museer. Kort utlåningar, exempelvis i samband med jubileer eller invigningar bör dock vara möjliga.
Tanken är också att vagnarna i klass 1 skall åtnjuta särskild omsorg om samlingarna av någon anledning drastiskt måste minska i omfattning. Dessa vagnar skall i så fall i första hand bevaras åt eftervärlden.
Klass 2 innehåller vagnar som representerar övriga steg i spårvagnens utveckling.
I riksmuseet skall dessa vagnar tillsammans med vagnar i klass 1 kunna visa:
• historiskt riktiga spårvägståg
• så många vagntillverkare som möjligt
• kortfattad vagnutveckling i varje spårvägsstad
Klass 3 består av övriga rälsfordon i samlingarna. Till denna grupp hör bl.a. dubblettvagnar till vagnar ur klasserna 1 och 2, alltså reservdelsvagnar, vagnar för någon speciell trafikuppgift utan museal anknytning m.m. Till gruppen hör också verkvagnar, trallor och liknande om behövs för den praktiska driften av riksmuseet.

Vägfordonen indelas i följande museala klasser:
Klass 1 Fordon som är representanter för den svenska busshistorien avseende teknik och utförande och skall bevaras för framtiden.
Klass 2 Fordon som är av lokalt intresse för bevarande.
Klass 3 Fordon som är trafikvagnar inom MUMA/SSS
Klass 4 Fordon som är dubbletter och på sikt bör avyttras.
Klass 4a Fordonet avförs som museivagn på grund av dubblett, men sparas som lekbuss.