Ulricehamn
spårväg (1911) -- (1911)
data | |
---|---|
trafikform: | spårväg |
stad: | Ulricehamn, Sverige |
bolag: | Ulricehamns Elektriska Spårvägsaktiebolag (UES) |
öppnad: | (1911) |
stängd: | (1911) |
spårvidd: | 1000 mm |
spänning: | |
framdrivning: | kontaktledning |
längd: | |
hållplatser: | |
linjer: | 1 |
note: | provkörd 1911, aldrig öppnad |
Följande text är hämtad ur Anders Forsbergs artikel om Ulricehamn i MfSS 4/1995.
Direktören för stadens sanatorium Per Stenman tog initiativet till att anlägga och under 49 år driva en meterspårig elektrisk spårväg från järnvägsstationen uppför den mödosamma backen till stadens mycket högt belägna sanatorium. Stenman begärde i oktober 1908 tillstånd till att driva spårvägstrafik till kurhotellet.
I november 1909 bildades Ulricehamns Elektriska Spårvägsaktiebolag. Linjen skulle byggas enkelspårig och vid sanatoriet anlades ett vagnskjul.
Vintern 1909-1910 anlades spårvägen som blev 3 km lång och övervann en höjdskillnad på 170 meter. Våren 1911 kom linjens enda motorvagn tillverkad av Stockholms Södra Spårvägsbolags verkstäder på Ringvägen i Stockholm. Banan provkördes och godkändes för trafik.
Staden och sanatoriestyrelsen kunde inte enas om taxan och därför kom trafiken aldrig i gång. År 1917 såldes hela anläggningen, motorvagnen till Göteborg och rälsen till Spetsbergen. Bara Kopparledning- en således för mer än hela anläggningen kostat sex år tidigare. Utan att ha trafikerats en enda dag blev spårvägen i Ulricehamn ett mycket lönande företag.
historisk pdf-blad
Vagnförteckning
Vagnhallar
Läs mer på Wikipedia
This page in English
Diese Seite auf Deutsch