Frågor rörande Nybohovshissen

[haba]

Har ni varit i alperna nån gång och åkt skidor? Det är absolut inte något probem att bygga en bana som tillförlitligt får upp massor av folk på ett berg, oberoende lutning. Man kan ha korgar gåendes på räls eller hängande i skena eller vaier. Jag vet inte varför det måste tramsas så mycket med just den banan.

Hälsningar,
Harald.

[ADDE]

Kanske för att det tar plats i bostadsbebyggelsernas tider?
Kanske för att det finns människor som är höjdrädda och inte tycker om att åka linbana?
Kanske för att en bana på markytan skapar buller?
Troligtvis vill man inte göra ett nytt misstag som man gjorde med bergbanan i Skärholmen, som ska rivas pga. ett plågande konstruktionsfel! (Där blir det en konventionell hiss igen)

[LÃ…1]

Mer om Nybohovshissen.
SvT:
"Nybohovshissen kan få dubbla banor"
"Gosedjuren i tunneln – Nybohovshissens mysterium"

Stockholmdirekt:
"Klassiska Nybohovshissen rivs – snart får du ta bussen"

(Rubriken på artikeln på Stockholmdirekt låter drastisk.)

[haba]

Kanske för att det tar plats i bostadsbebyggelsernas tider?
Kanske för att det finns människor som är höjdrädda och inte tycker om att åka linbana?
Kanske för att en bana på markytan skapar buller?

Jag var kanske inte helt klar med det jag skrev. Korgarna kan så klart gå ungefär där banan går nu. Skillnaden mellan en "snedhiss", "linbana" eller "bergbana som dras av wire" är ju inte jättestor i verkligheten.

Troligtvis vill man inte göra ett nytt misstag som man gjorde med bergbanan i Skärholmen, som ska rivas pga. ett plågande konstruktionsfel! (Där blir det en konventionell hiss igen)

Är det verkligen ett konstruktonsfel så är det ju frågan vem som konstruerade. Om man köper av ett företag som mest gör bergbanor så får man väl hoppas att de gör konstruktinen och att man kan skriva ett lämpligt kontakt med dem när man köper anläggingen.

Harald.

PS: Gosedjuren borde kallas "konst i tunnelbanan" och stanna kvar.

[daniel_s]

Världen är full av kompromisser; ett problem med banan i Skärholmen är väl om jag minns rätt att den har en vinkel på mitten och den gjorde man väl för att spara pengar. Vad som är ett "konstruktionsfel" är en social konstruktion (!) men jag tycker att vi kan vara överens om att ett problem som drabbar funktionen negativt kan kallas för ett konstruktionsfel även om det inte är konstruktörens fel, man kan ju ha varit överens om att bygga på ett visst sätt trots kända nackdelar.

[Lennart Petersen]

Vad är det egentligen för skillnad på någon av de nämnda bergbanorna, som beskrivs som unika för SL, och de rätt många snedhissar som finns på stationer. Snedhissarna fungerar väl i princip helt som en bergbana, dras av en kabel och har en motvikt som balanserar.

[roggek]

Troligtvis vill man inte göra ett nytt misstag som man gjorde med bergbanan i Skärholmen, som ska rivas pga. ett plågande konstruktionsfel! (Där blir det en konventionell hiss igen)

Är det verkligen ett konstruktonsfel så är det ju frågan vem som konstruerade. Om man köper av ett företag som mest gör bergbanor så får man väl hoppas att de gör konstruktinen och att man kan skriva ett lämpligt kontakt med dem när man köper anläggingen.

Om inte jag missminner mig, så var väl vandalisering den största orsaken till att bergbanan i Skärholmen stod still...

[ADDE]

Skärholmens bergbana (som ägs av Stockholms stad) har ju en böj mitt på banan.
Samma sak är det med en bergbana i Nacka strand, men den böjen går inåt. Den hissen verkar fungera mycket bättre och finns kvar!
Nybohovshissen är ju en egen historia - Den går framförallt på gummihjul, och komforten blir därefter!

SLs snedbanehissar har inga böjer utan är raka hela sträckan.

Om man är smart så bygger man ett par vanliga snabba snedbanehissar där Nybohovshissen finns.

[daniel_s]

Att Nybohovshissen kallas för "hissbanan" och inte t ex "snedhissen" är ju inte så mycket för att den skulle vara något tekniskt unikum, utan snarare är det väl en lite humoristisk benämning som man hittade på på den tiden. Någon som har 1064 års tunnelbanebok i svensk version kan väl kolla vad den kallas i avsnittet om Liljeholmens station, jag har den bara på engelska och där kallas den helt enkelt "lift" (s. 106).

Sen har ju hissbanans entréer och korg en säregen utformning som väl ändå gör den lite speciell. Har inte tänkt på hur den ser ut nuförtiden, men den gamla C4-liknande inredningen var ju klart diggabel, och övre "biljetthallen" är ju också klart kul utformad (om de nu inte har byggt sönder den som de gör med allt annat på T-bana 2), en liten miniatyr-biljetthall liksom!

Vad står det på ersättningsbussen nuförtiden? Förut stod det iaf "Ersätter hissbana", det är ju väldigt tydligt och praktiskt i kombination med att den konsekvent kallas så.

[LÃ…1]

Att Nybohovshissen kallas för "hissbanan" och inte t ex "snedhissen" är ju inte så mycket för att den skulle vara något tekniskt unikum, utan snarare är det väl en lite humoristisk benämning som man hittade på på den tiden. Någon som har 1064 års tunnelbanebok i svensk version kan väl kolla vad den kallas i avsnittet om Liljeholmens station, jag har den bara på engelska och där kallas den helt enkelt "lift" (s. 106).

Sen har ju hissbanans entréer och korg en säregen utformning som väl ändå gör den lite speciell. Har inte tänkt på hur den ser ut nuförtiden, men den gamla C4-liknande inredningen var ju klart diggabel, och övre "biljetthallen" är ju också klart kul utformad (om de nu inte har byggt sönder den som de gör med allt annat på T-bana 2), en liten miniatyr-biljetthall liksom!

Vad står det på ersättningsbussen nuförtiden? Förut stod det iaf "Ersätter hissbana", det är ju väldigt tydligt och praktiskt i kombination med att den konsekvent kallas så.

Det finns två T-baneböcker från 1964. "T-banan i ord och bild" och "Stockholms tunnelbanor 1964 en teknisk beskrivning".
I den sistnämda används benämningen "hissbana", just på sidan 106.

Båda böckernaa finns på nätet i pdf-format:
Stockholms tunnelbanor 1964 en teknisk beskrivning
T-banan i ord och bild

(Se även denna gamla tråd.)

[Odd]

Nu är jag kanske ute på hal is, men jag skulle nog säga att skillnaden mellan en hiss och en "bergbana" är att den tidigare hålls på plats på två ledder och den senare endast på en.

[BSB101]

Troligtvis vill man inte göra ett nytt misstag som man gjorde med bergbanan i Skärholmen, som ska rivas pga. ett plågande konstruktionsfel! (Där blir det en konventionell hiss igen)

Är det verkligen ett konstruktonsfel så är det ju frågan vem som konstruerade. Om man köper av ett företag som mest gör bergbanor så får man väl hoppas att de gör konstruktinen och att man kan skriva ett lämpligt kontakt med dem när man köper anläggingen.

Om inte jag missminner mig, så var väl vandalisering den största orsaken till att bergbanan i Skärholmen stod still...

Var det inte problem med kraftmatningen eller rättare sagt själva kabeln? Om jag minns rätt bytes eller planerades den att bytas ut.

[Jonas1968]

Nybohovshissen är som sagts diggabel och kanske teknikhistoriskt värdefullt.

Här finns lite fakta och bilder Bruse´s Funiculars.net och Wikipedia
Lyfthöjden är tydligen 37 meter. Tunnelbanans längsta rulltrappa är 33 meter hög, och världens hösta är 66 meter. Enligt Wikipedia.

Detta får mig att tro att det skulle gå att ersätta hissen med rulltrappor. Kanske med ett mellanplan. Om det är möjligt att placerar rulltrappsschaktet i annat läge 'än där hissen går nu vet jag inte.

Problemet med rulltrappor i stället för hiss blir väl tillgängligheten. Nuvarande hissbana funkar ju även för den som t ex åker rullstol vilket inte går i en rulltrappa så har man rulltrappa så måste man ju ändå ha hiss för dom som inte kan åka rulltrappa.

[LÃ…1]

Nybohovshissen är som sagts diggabel och kanske teknikhistoriskt värdefullt.

Här finns lite fakta och bilder Bruse´s Funiculars.net och Wikipedia
Lyfthöjden är tydligen 37 meter. Tunnelbanans längsta rulltrappa är 33 meter hög, och världens hösta är 66 meter. Enligt Wikipedia.

Detta får mig att tro att det skulle gå att ersätta hissen med rulltrappor. Kanske med ett mellanplan. Om det är möjligt att placerar rulltrappsschaktet i annat läge 'än där hissen går nu vet jag inte.

Problemet med rulltrappor i stället för hiss blir väl tillgängligheten. Nuvarande hissbana funkar ju även för den som t ex åker rullstol vilket inte går i en rulltrappa så har man rulltrappa så måste man ju ändå ha hiss för dom som inte kan åka rulltrappa.

Sant! Och SL förbjuder ju nu även barnvagnar i rulltrapporna, även om många inte bryr sig.
Men med en mer normal hiss och rulltrappa skulle väl SL kunna spara in en vakt. Och för de som kan använda rulltrappa får man väl säga att servicen skulle bli bättre. Väntetiden försvinner ju.

[Jonas1968]

Nybohovshissen är som sagts diggabel och kanske teknikhistoriskt värdefullt.

Här finns lite fakta och bilder Bruse´s Funiculars.net och Wikipedia
Lyfthöjden är tydligen 37 meter. Tunnelbanans längsta rulltrappa är 33 meter hög, och världens hösta är 66 meter. Enligt Wikipedia.

Detta får mig att tro att det skulle gå att ersätta hissen med rulltrappor. Kanske med ett mellanplan. Om det är möjligt att placerar rulltrappsschaktet i annat läge 'än där hissen går nu vet jag inte.

Problemet med rulltrappor i stället för hiss blir väl tillgängligheten. Nuvarande hissbana funkar ju även för den som t ex åker rullstol vilket inte går i en rulltrappa så har man rulltrappa så måste man ju ändå ha hiss för dom som inte kan åka rulltrappa.

Sant! Och SL förbjuder ju nu även barnvagnar i rulltrapporna, även om många inte bryr sig.
Men med en mer normal hiss och rulltrappa skulle väl SL kunna spara in en vakt. Och för de som kan använda rulltrappa får man väl säga att servicen skulle bli bättre. Väntetiden försvinner ju.

Visst men då måste ju borra en sned tunnel för rulltrapporna och en rak för hissen så det blir nog dyrare. Är dom beredd att satsa dom pengarna så är det ju givetvis det bästa då man slipper väntetiden.

[ADDE]

Det finns snedbanehissar som går parallellt med rulltrapporna. De finns i de flesta tunnelbanestationer.

[Lennart Petersen]

Det finns snedbanehissar som går parallellt med rulltrapporna. De finns i de flesta tunnelbanestationer.

De flesta är väl att överdriva men det finns i vart fall på många stationer. Och normalt är de ju byggda i samma schakt som rulltrapporna vilket väl har varit en byggteknisk fördel.

[Odd]

...
Men med en mer normal hiss och rulltrappa skulle väl SL kunna spara in en vakt. Och för de som kan använda rulltrappa får man väl säga att servicen skulle bli bättre. Väntetiden försvinner ju.

Har hissens vinkel med om man måste ha en vakt i den eller ej?

[daniel_s]

...
Men med en mer normal hiss och rulltrappa skulle väl SL kunna spara in en vakt. Och för de som kan använda rulltrappa får man väl säga att servicen skulle bli bättre. Väntetiden försvinner ju.

Har hissens vinkel med om man måste ha en vakt i den eller ej?

Nej, men däremot hissens inredning.

[LÃ…1]

...
Men med en mer normal hiss och rulltrappa skulle väl SL kunna spara in en vakt. Och för de som kan använda rulltrappa får man väl säga att servicen skulle bli bättre. Väntetiden försvinner ju.

Har hissens vinkel med om man måste ha en vakt i den eller ej?

Nej, men däremot hissens inredning.

Jag tänkte nog snarare att med en hiss behövs bara en vakt, men med två hisskorgar, som det ju nu snart tycks bli, borde det då behövs två vakter.

Men allla andra "normala" hissar i T-banan saknar vakt. Oavsett om de går snett eller helt vertikalt. Även sådana som ligger utanför spärrarna. Varför Nybohovshissen har vakt vet jag inte. Är det för att inte få hisskorgen vandaliserad? Eller är det för att snabbt kunna rycka in vid stopp, brand eller annan farlig situation? Förr var det utbildade väktare, eller i alla fall personal från ett vaktbolag. Nu är det MTR-personal.