Inge skrev:Du tror väl inte på riktigt att kommunen tar på sig några infrastrukturkostnader? Den debiteras fastigheterna på ett eller annat sätt. Det vanligaste och enklaste torde vara att man säljer hela området till ett bolag som åläggs att fixa infrastrukturen. Men visst finns andra möjlighet med avstyckade tomter. Typiskt kan man då bilda ett tomtförsäljningsbolag som via försäljningarna finansierar infrastrukturen. Nettot blir dock detsamma.
Sanneringskostnaderna är inte små och gamla stationer hör till det absolut värsta.
Ett stort problem är också risken. Det är idag landstingets slit som ligger i marken. Knappast någon vill ta över risken för hur eländigt det är utan att få väldigt bra betalt. I praktiken torde handla om att ta över marken mer eller mindre gratis. Skall man få ur något torde det vara bäst att själva stå risken och sälja när marken är färdigsannerat. Men billigt blir det inte.
Visst gör man det - men det är ju skillnad om det är vatten och avlopp (som ju är givet att fastighetsägarna får stå för), kontra allmän väg, eller parkmark som staden står för (och som förvisso brukar finansieras genom att man bl.a. säljer marken). Oavsett är det ju inte landstinget som får bekosta detta. Det är väl stora saneringar som behövts både i exempelvis Lugnet, Hornsberg och när man nu bygger i exempelvis Norra Djurgårdsstaden. Har aldrig hört något exempel på att man skulle behöva slumpa bort mark för att få någon att bygga, däremot har ju bostäderna blivit dyrare på grund av detta. Nu är ju dock det vanliga att Stockholm äger marken. I det här fallet är det förstås därför lite speciellt. Men priserna brukar ligga på ungefär den ovan nämnda nivån i Stockholm. Mer centralt än Östra stationsområdet kommer ju att blir svårt att bygga något större område på i Stockholm (iaf om man pratar bostäder).
Sedan finns det ju olika lösningar för hur man gör med sanering. Men som sagt det påverkar ju bara försäljningspriset. Ofta är man ju dock med och bekostar undersökningen - men ofta vill ju köparen undersöka detta själva - så att det blir ju ändå köparen som står för undersökningen. Att det skulle uppgå till miljarder kronor för ett ändå rätt begränsat område är ju dock knappast sant. Lugnets industriområde kostade omkring 35 miljoner, och i Hjorthagen (Gasverken), omkring 45 miljoner kronor för saneringen.
Ett problem här är ju dock att det är landstinget som säljer marken. Därmed får att Stockholm stad inte in några försäljningsintäkter för de infrastrukturkostnader som finns i projektet. Men det innebär ju inte att det inte går att bygga. Staden behöver ju bostäder. Ett sätt att underlätta en sådan process är att staden byter annan mark med landstinget (som exempel).