Capitol

[Johan A]

När gick den sista Capitol bussen ?

[minimum traction]

Återanvänder tråden för en annan kanske svårbesvarad fråga.

Om jag har sett rätt på foton och annat gick SS över från dubbla till enkla framdörrar på Capitolerna med den nyare (CF-lika) fronten. Hur i fridens namn motiverade man det, i storstadstrafik? Att dubbeldörr inte är något hinder mot enmansbetjäning måste man ju redan ha märkt.

[218]

Återanvänder tråden för en annan kanske svårbesvarad fråga.

Om jag har sett rätt på foton och annat gick SS över från dubbla till enkla framdörrar på Capitolerna med den nyare (CF-lika) fronten. Hur i fridens namn motiverade man det, i storstadstrafik? Att dubbeldörr inte är något hinder mot enmansbetjäning måste man ju redan ha märkt.

Det gjorde SS allmänt på bussarna som levererades på 60-talet även Büssing alltså (H25-).
Det mest märkliga var väl egentligen Büssing H31, dubbeldäckare med EN påstigningsdörr
och EN avstigningsdörr och som efter dagen H bl.a kom att trafikera linje 54. Kommer dock
faktiskt inte ihåg några jätteproblem med det.

Trendbrottet var ju förstås bussarna som levererades till dagen H. De fick dubbeldörrar
men det sa man var en anpassning för en tänkt kommande biljettmaskin, som i "tummetottens
namn" alltså kom att förvandlas till en biljettstämpel. Så egentligen hade inte ens de dubbeldörrarna
i första hand med belastning att göra.

218

[Hechtwagen]

5412 hade dubbla framdörrar på prov innan den byggdes om till högertrafik.

Och SLs sista Capitol togs ur trafik 1981 för att svara på ursprungsfrågan!

[218]

5412 hade dubbla framdörrar på prov innan den byggdes om till högertrafik.

Och SLs sista Capitol togs ur trafik 1981 för att svara på ursprungsfrågan!

Jodå men var inte 5412 levererad 1959 och dessutom ägde väl inte SS den utan Scania?
Antingen H23 eller H25A borde väl varit SS första stadsbussar med enkel framdörr?

Antar att den sista Capitolen var en H30. 5591 och 5603 från Lidingö eller 5592 från Södertälje?
Förresten 5591 förvärvades en gång i tiden av Spårvägsmuseet och skruvades ner för renovering.
Var finns den nu? På en förrådshylla? Vådan av att starta renovering, skruva sönder och
förskingra delarna och sedan gå därifrån! Finns den kvar i Spårvägsmuseets samlingar?

Petimetern
218

[minimum traction]

Tack för svar, 218 och Hechtwagen. Exakta littera och inventarienummer får jag erkänna att jag inte är mer haj på än att jag får låta eventuell kommentar anstå tills jag har haft mer tid för efterforskningar.

Taxesystemet kommer jag inte heller ihåg från då betalningen var något de vuxna tog hand om vid Stockholmsbesöken. Men var det så att föraren ändå måste betjäna varje passagerare personligen innan det bar av är det väl förstås ingen större skillnad hur många dörrar passagerarna kom in genom. Inte ens i en (av trafikmängden motiverad) dubbeldäckare, även om ett sådant taxesystem rent spontant verkar extra otympligt där…

[Harald]

Det var inte trafikmängden som motiverade dubbeldäckare. Det var inga ståplatser i dem, så de tog inte fler resande än enkeldäckarna, men alla fick sitta.

Som du skriver är det inte så stor vits med dubbla framdörrar om alla påstigande ska betjänas en och en av föraren. Så frågan är väl snarare varför Metropol hade dubbla framdörrar. H20 och H22 hade ju konduktörsplats så där fanns det väl en vits med det, men Metropol var ju uteslutande byggd för enmansbetjäning. Kan man ha haft tankar om någon form av självbetjäning redan i början av 50-talet?

En annan fråga är varför det aldrig blev någon självbetjäning i Stockholm. Det fanns ett tag på Nockebybanan, men de maskinerna togs väl bort.

[218]

Det var inte trafikmängden som motiverade dubbeldäckare. Det var inga ståplatser i dem, så de tog inte fler resande än enkeldäckarna, men alla fick sitta.

Som du skriver är det inte så stor vits med dubbla framdörrar om alla påstigande ska betjänas en och en av föraren. Så frågan är väl snarare varför Metropol hade dubbla framdörrar. H20 och H22 hade ju konduktörsplats så där fanns det väl en vits med det, men Metropol var ju uteslutande byggd för enmansbetjäning. Kan man ha haft tankar om någon form av självbetjäning redan i början av 50-talet?

En annan fråga är varför det aldrig blev någon självbetjäning i Stockholm. Det fanns ett tag på Nockebybanan, men de maskinerna togs väl bort.

Kanske det var så att man tyckte att Metropolerna mer var att betrakta som matarbussar till tunnelbanan och att folk då bättre kunde välla på genom dubbla framdörrar när de redan hade färdbiljett. H20/H22 är ju knepigare, bussar som definitivt inte passar för tvåmansbetjäning. Har alltid trott att H22 kom sig av en facklig ståndpunkt där man inte ansåg det färdigförhandlat för enmansbetjäning och så föddes H22 (och H20), möjliggörande tvåmans men det utnyttjades väl sparsamt. Kommer ihåg konduktörer på H22 från linjerna 65 och 66 till Brunkebergstorg. Frustrationen var förstås stor för en uppväxande parvel när "min" plats var upptagen!

Viktigare kanske med flera utgångsdörrar och det är väl det som man mest kan förvåna sig över med H31, att de dubbeldäckarna enbart hade enkla.

Mr H

[minimum traction]

Det var inte trafikmängden som motiverade dubbeldäckare. Det var inga ståplatser i dem, så de tog inte fler resande än enkeldäckarna, men alla fick sitta.

Ringer en klocka när du säger det. Fast i mån av lydnad, möjlighet och ovilja att gå en trappa upp kanske? Vill i varje fall minnas att jag såg folk stå på nedre däck.
Väcker också frågan varför SS/SL valde en merkostnad som inte gav fler resande per buss eller förare. Men det är ingen Capitolfråga förstås.

Som du skriver är det inte så stor vits med dubbla framdörrar om alla påstigande ska betjänas en och en av föraren. Så frågan är väl snarare varför Metropol hade dubbla framdörrar. H20 och H22 hade ju konduktörsplats så där fanns det väl en vits med det, men Metropol var ju uteslutande byggd för enmansbetjäning. Kan man ha haft tankar om någon form av självbetjäning redan i början av 50-talet?

En annan fråga är varför det aldrig blev någon självbetjäning i Stockholm. Det fanns ett tag på Nockebybanan, men de maskinerna togs väl bort.

Bra frågor.

[Harald]

Väcker också frågan varför SS/SL valde en merkostnad som inte gav fler resande per buss eller förare.

Man kanske såg det som ett sätt att öka kollektivtrafikens attraktivitet. Dock kanske lite missriktat med de relativt korta resorna i innerstaden. Det blev ju inte fler dubbeldäckare där. Men de har kommit tillbaka på linjer med längre resor.

[minimum traction]

Väcker också frågan varför SS/SL valde en merkostnad som inte gav fler resande per buss eller förare.

Man kanske såg det som ett sätt att öka kollektivtrafikens attraktivitet.

Ja, kanske. I så fall kan märkas att man dock inte ansåg det värt att behålla standardhöjande detaljer som konduktörer eller alla de reserverade körfält som spårvägen hade haft. Man kan för all del se en konsekvens i att fler gavs sittplats när kollektivtrafiken gjordes långsammare…

Dock kanske lite missriktat med de relativt korta resorna i innerstaden. Det blev ju inte fler dubbeldäckare där. Men de har kommit tillbaka på linjer med längre resor.

Ja, de blir ju ändamålsenligare när man ändå inte ska behöva stå och när rymliga in- och utgångar är mindre viktiga.

[643]

Tack, "Hechtwagen"! Följdfråga: När och i vilken stad gick den sista Capitolen
i ordinarie trafik?

[Hechtwagen]

Enkelt! Jönköping 1982.

[218]

Det var inte trafikmängden som motiverade dubbeldäckare. Det var inga ståplatser i dem, så de tog inte fler resande än enkeldäckarna, men alla fick sitta.

Precis och på linje 47 åkte alla på övervåningen och på linje 48 åkte alla på nedervåningen. Därför så...Förresten så fick man väl stå på nedervåningen, 8 pass eller något sådant! Nej du, dubbeldäckarna var det skådebröd som SS ansågs behövas för att folk skulle glömma de effektiva spårvagnarna. Efter ett litet antal år kunde de snabbt köras till skrot!

SL var så rädda för att det skulle bli en opinionsstorm likt spårvagnarna så dubbeldäckarna avvecklades i en väldig fart, från Hornsberg trafikklara för utryckning många fulltankade, nya däck o.s.v med förtur att slås sönder ute i Högdalen! Gällde åtminstone litt H31! Allting var inte bättre förr!

218

[Harald]

Förresten så fick man väl stå på nedervåningen, 8 pass eller något sådant!

Det var lite varierande. Enligt busshistoriska databasen:
H31 (Büssing) inga stående i vänsterutförande, 4 stående i högerutförande
H33 (Büssing) 14 stående
H35 (Leyland) 8 stående

[roggek]

[minimum traction]

("S L" som i "S-ingecapitoL"? Men värst vad alla halvgamla bussar låter slitna mot hur jag minns dem. De yngre får en felaktig ljudbild av historien…)