Kontantlösa butiker

Ny ammunition för kontantförespråkarna:

En enligt Aftonbladet (skrolla långt ner) har en regeringstalesman i Myarmar (fd Burma) sagt att "spridningen av viruset också varit låg eftersom landets invånare använder sedlar och mynt i stället för kontokort."

(Fråga mej inte om logiken i detta, jag citerar bara...)

/TKO

Det är ju bara dumheter alltihopa!
Pengar sprider inte virus, människor gör!

"Rädda kontanterna – för integritetens skull"

Forskning & Framsteg har en artikel som handlar om framtida betalningssystem och om e-kronan: "Digitala pengar ersätter kontanter".

För övrigt så ligger BankID nere, eller har i alla fall gjort det i flera timmar.

...
För övrigt så ligger BankID nere, eller har i alla fall gjort det i flera timmar.

Detta hade inte varit något problem om bankerna och andra aktörer börjar använda andra id-leverantörer. Själv har jag, vid sidan om Bankid, även Freja E-id, en tjänst som dessutom klarar av att identifiera andra personer via SMS och e-post.

/Odd

Lösningen är naturligtvis många konkurrerande system - där vi aldrig kan vara säkra på vilka som fungerar var. Det fungerar säkert lika bra som apoteken gör idag - 'Post Hägglund'...

/TKO

Forskning & Framsteg har en artikel som handlar om framtida betalningssystem och om e-kronan: "Digitala pengar ersätter kontanter".

För övrigt så ligger BankID nere, eller har i alla fall gjort det i flera timmar.

Det är väl ingen nyhet att storbankerna saknar incitament att tillhandahålla tillförlitliga system. Det är också därför följande mening är ytterst märklig:

En annan kritik är att e-kronan är lika digital som andra digitala banktjänster och därmed lika sårbar vid exempelvis strömavbrott.

E-kronan kan vara lika resistent mot strömavbrott som Bitcoin, d.v.s. mer tålig än kontanter. Storbankernas dåliga tillförlitlighet beror inte på att tekniken inte finns, utan det är viljan som saknas.

Det är egentligen konstigt att Sverige fortfarande inte har någon e-legitimation utfärdad av staten. Numera finns nationell e-legitimation i de flesta europeiska länder. I Sverige har staten lämnat över ansvaret till marknaden. Hur kunde Sverige bli så marknadsfundamentalistiskt? Är nästa steg att konkurrensutsätta Polisen?

Det är inte så länge sedan staten inte utfärdade 'traditionella' ID-kort heller - jag tror det var vid unionsinträdet de 'nationella ID-korten' kom.

'Storbankerna' - låter det för övrigt inte som ett begrepp från Völkischer Beobeachter? - tycker jag har hög tillförlitlighet i sina betalningssystem, 100 % tillgänglighet är enbart teoretiskt möjligt. Och den som förlitar sej på anonyma betalningssystem utan allmän insyn får betraktas som mer än lovligt naiv - av med foliehatten är min uppmaning!

i all välmening
Thomas K Ohlsson

...

En annan kritik är att e-kronan är lika digital som andra digitala banktjänster och därmed lika sårbar vid exempelvis strömavbrott.

E-kronan kan vara lika resistent mot strömavbrott som Bitcoin, d.v.s. mer tålig än kontanter. Storbankernas dåliga tillförlitlighet beror inte på att tekniken inte finns, utan det är viljan som saknas.

Det är egentligen konstigt att Sverige fortfarande inte har någon e-legitimation utfärdad av staten. Numera finns nationell e-legitimation i de flesta europeiska länder. I Sverige har staten lämnat över ansvaret till marknaden. Hur kunde Sverige bli så marknadsfundamentalistiskt? Är nästa steg att konkurrensutsätta Polisen?

Hur kan en blockkedjetransaktion (som både e-krona och bitcoin är) vara tåligare mot strömavbrott än kontanter?
En kontanttransaktion behöver inte bekräftas, men blockkedjetransaktioner behöver det, för att vara giltiga. Om man gör en blockkedjetransaktion utan bekräftelse så vet man inte om transaktionsdelen är förbrukad redan (dvs använd flera gånger). Ett avbrott (ström, data etc) som gör det omöjligt för ingående enheter att nå kollektivet gör det omöjligt att bekräfta transaktionen.

Kom ihåg att blockkedjeteknik bygger på att tillräckligt många noder bekräftar transaktionen utan anmärkning.

Dessutom, behövs en statligt utfärdad e-legitimation? Räcker det inte idag med de förtroendekedjor som används. Dessutom, även om staten inför en e-legitiomation så måste ju användningen av dem bygga på förtroendekedjor och då är vi ju tillbaka till ruta 1, med eller utan statlig e-leg.

Jag har högsta identifieringsnivå på mitt Freja-ID, och identiteten bygger på mitt nationella ID-kort, så när mitt nationella ID-kort går ut så går mitt Freja-ID ut om jag inte ansluter fler identitetsproviders.

Danmark är ett föredöme!

Kontantreglen gælder også under coronakrisen"

"Efter betalingslovens § 81 – også kaldet kontantreglen – skal butikker tage imod kontanter fra kl. 6-22, hvis de tager imod kort- og mobilbetalinger."

Danmark är ett föredöme!

Kontantreglen gælder også under coronakrisen"

"Efter betalingslovens § 81 – også kaldet kontantreglen – skal butikker tage imod kontanter fra kl. 6-22, hvis de tager imod kort- og mobilbetalinger."

Verkligen! Det är dessutom en bra formulering och hanterar även problematiska tider.

Kontantbetalning på bussar skulle alltså kunna återinföras. Jag kan tänka mig att man kan betala med kontanter och få växel tillbaka på sitt resekort.

Kontantbetalning på bussar skulle alltså kunna återinföras. Jag kan tänka mig att man kan betala med kontanter och få växel tillbaka på sitt resekort.

Kontantbetalning på bussar rimmar väldigt illa med visering hos förare. Jag skulle rent av säga att det ena utesluter det andra, d.v.s. kontantbetalning på bussar kräver påstigning genom alla dörrar och biljettmaskiner ombord. Annars tar det för lång tid.

Danmark är ett föredöme!

Kontantreglen gælder også under coronakrisen"

"Efter betalingslovens § 81 – også kaldet kontantreglen – skal butikker tage imod kontanter fra kl. 6-22, hvis de tager imod kort- og mobilbetalinger."

Verkligen! Det är dessutom en bra formulering och hanterar även problematiska tider.

Kontantbetalning på bussar skulle alltså kunna återinföras. Jag kan tänka mig att man kan betala med kontanter och få växel tillbaka på sitt resekort.

Om citatet är korrekt borde de danska lagstiftarna lära sej sitt språks grammatik!

Och får "vanliga" butiker i Danmark vara öppna så tidigt och så sent?

/TKO

Nu får man börja ta med sig egen mat när man åkertåg!
Bistron på SJ-tåg blir kontantlösa!
Visst kan jag tänka mig att handla fika med kort, men inte utan protest!

Allmänt när det gäller kortbetalningar så är svenskarna aningslösa. I undersökningar säger visserligen de flesta att de vill att kontanterna finns kvar. Men de använder inte kontanterna. Många tycks alltså inse vart vi är på väg, men vill inte göra något åt det!

Mejlade Järnvägens museum i Ängelholm och frågade varför de på obestämd tid avvisar kontanter. De hänvisade till pandemin! Nu har jag inga planer på att besöka detta museum, men hade jag haft sådana så hade entusiasmen falnat!

Senast redigerad av LÅ1 fre 12 jun, 2020 11:04, redigerad totalt 1 gång.

Det finns undersökningar som visar att kontanter inte sprider virus.

Det finns däremot inga undersökningar som visar att kontanter sprider virus.

Hur är det möjligt, i denna upplysningens tidevarv, att så många butiker tror att kontanter sprider virus och använder det argumentet som skäl för att slopa kontanter?
https://www.riksbank.se/en-gb/press-and-published/notices-and-press-releases/notices/2020/the-coronavirus-is-not-spread-via-banknotes-and-coins/

På måndag blir SJ:s resebutiker kontantlösa! Man kan köpa biljetter för kontanter på t.ex. Pressbyrån och Seven-Eleven skriver man. Men de tar väl ut en extra avgift?
Men det finns fördelar att betala just resor med Master Card eller Visa.

På måndag blir SJ:s resebutiker kontantlösa! Man kan köpa biljetter för kontanter på t.ex. Pressbyrån och Seven-Eleven skriver man. Men de tar väl ut en extra avgift?
Men det finns fördelar att betala just resor med Master Card eller Visa.

SJ tar ut en extra avgift vid köp i resebutik också, har för mig den är på 100kr, men inte helt säker.

På måndag blir SJ:s resebutiker kontantlösa! Man kan köpa biljetter för kontanter på t.ex. Pressbyrån och Seven-Eleven skriver man. Men de tar väl ut en extra avgift?
Men det finns fördelar att betala just resor med Master Card eller Visa.

SJ tar ut en extra avgift vid köp i resebutik också, har för mig den är på 100kr, men inte helt säker.

100kr för all manuell försäljning, i resebutik eller per telefon. Avgiften gäller dock inte om det är något som inte kan bokas on-line över webben.

Nu har riksbankchefen och förste vice riksbankschef skrivit en debattartikel på aftonbladet.se där de uppmanar regeringen att stärka skyddet för våra kontanter!

Ett citat:

Eftersom banker och butiker nu i ännu högre grad än tidigare avvisar kontanter är Sverige i rask takt på väg mot en situation där allmänhetens betalningsmedel kontrolleras av kommersiella aktörer. Det är problematiskt av flera anledningar.

Jag är pessimistisk och tror inte regering och riksdag reagerar för än det blir kris på något sätt. Om ens då!

Nu har riksbankchefen och förste vice riksbankschef skrivit en debattartikel på aftonbladet.se där de uppmanar regeringen att stärka skyddet för våra kontanter!

Ett citat:

Eftersom banker och butiker nu i ännu högre grad än tidigare avvisar kontanter är Sverige i rask takt på väg mot en situation där allmänhetens betalningsmedel kontrolleras av kommersiella aktörer. Det är problematiskt av flera anledningar.

Jag är pessimistisk och tror inte regering och riksdag reagerar för än det blir kris på något sätt. Om ens då!

Du kan tyvärr ha rätt. Efteråt kommer man att tillsätta en kommission med politiskt käbbel om vems fel det var att det blev så som det blev.

En enkel åtgärd skulle vara att alla fysiska butiker måste kunna ta emot kontanter som betalmedel och ge växel, upp till ett visst belopp, mellan vissa tider på dygnet, exempelvis upp till 2000 kr mellan kl 06:00-22:00, och att alla skall kunna betala resor och andra tjänster som erbjuds "on spot" (kommer inte på det svenska ordet för det) med kontanter. Marknaden brukar vara bra på att hitta innovativa lösningar så de kan säkert lista ut något. Detta finansieras enkelt av den påstådda besparing som handlarna gör på elektroniska betalningar.

En annan, föga trolig, variant skulle vara att staten stödjer kostnaden för kontanthanteringen genom att alla betalningar med kort, swish och andra elektroniska betalmedel, beläggs med en avgift mot slutkunden på tex 1% av beloppet. Så att köpa något för 1000 kr kostar 1010 kr om det betalas elektroniskt. Pengarna bekostar sedan den påstådda ökade kostnaden för kontanthanteringen. Det kan tyckas vara främmande med en sådan avgift, men i andra sammanhang använder man punktskatter och avgifter för att balansera marknader som inte själva klarar av att reglera sig.