Kontantlösa butiker

[LÃ…1]

Köper man alkoholfri öl så tror jag man alltid åker på kontroll för att åldern skall kontrolleras.

I egenskap av expert på att köpa alkoholfri öl i självbetjäningskassor (på Willys och ICA, men ej Coop) påstår jag följande: Nej, åldern behöver inte kontrolleras. Ibland händer det dock att kassan kräver att en "kassavärd" kommer och blippar ett godkännande, men då beror det på att just den sortens alkoholfri öl är felaktigt inlagd i "systemet".

Ja, det är vad jag misstänkt. Jag brukar hålla mig till Carlsberg.

[Hans Wibacke]

Med anledning av den länkade artikeln undrar jag hur stor bankernas inlösningsavgift för kortbetalningar verkligen är? Kostnaden brukar dyka upp i den här typen av diskussioner men det verkar mest vara runda uppskattningar som "jag skulle behöva lägga en femma på priset..."

Vid tillfälle kanske jag återkommer med mer exakta siffror (baserat på erfarenhet från min hustrus verksamhet), men om man bara lägger på kostnaden för själv korttransaktionen skulle ett påslag på femtio öre definitivt täcka kostnaden för "vanliga" kort. Sedan tillkommer en engångskostnad för inköp av kortterminal och vanligtvis en fast månadsavgift för tjänsten i sig. Kaféet i artikeln verkar sälja en kaffe (vanligt fulkaffe - inget snobbigt) för 25 kronor koppen (ser jag på nån bild på nätet). Om det där kaféet endast säljer sisådär 100 koppar kaffe i månaden (och inget annat) så krävs nog absolut ett påslag på fem kronor koppen...

[TKO]

Ungefär det jag misstänkte - lostnaderna för korthantering överdrivs ofta i debatten.

/TKO

[LÃ…1]

Driva eget skrev om kortavgifter 2015. "Så snuvar han banken på kortavgiften".

Så hög är avgiften

* Avgiften för företagare som tar emot kortbetalningar kan variera. För kort via Swedbank och systemet Babs kan kostnaden se ut så här:
* Kort med kredit: 1:50 kronor i fast avgift plus 1,8 procent av beloppet. Det blir 3:30 kronor för en betalning på 100 kronor och 19:50 kronor för en betalning på 1 000 kronor.
* Kort utan kredit: 1:50 kronor per transaktion.
* För kort som American Express och Diners är avgiften högre, så hög att vissa butiker inte tar sådana kort.

Detta är alltså vad som gällde för fyra år sedan. Om det är annorlunda nu vet jag inte. Stora butiker har förmodligen avtal med banken som ger lägre avgift.
Swish tar mint 1,50 per betalning till företagskonton. Går nog att få rabatt där också om man har stor volym.

[Hans Wibacke]

Driva eget skrev om kortavgifter 2015. "Så snuvar han banken på kortavgiften".

Så hög är avgiften

* Avgiften för företagare som tar emot kortbetalningar kan variera. För kort via Swedbank och systemet Babs kan kostnaden se ut så här:
* Kort med kredit: 1:50 kronor i fast avgift plus 1,8 procent av beloppet. Det blir 3:30 kronor för en betalning på 100 kronor och 19:50 kronor för en betalning på 1 000 kronor.
* Kort utan kredit: 1:50 kronor per transaktion.
* För kort som American Express och Diners är avgiften högre, så hög att vissa butiker inte tar sådana kort.

Detta är alltså vad som gällde för fyra år sedan. Om det är annorlunda nu vet jag inte. Stora butiker har förmodligen avtal med banken som ger lägre avgift.
Swish tar mint 1,50 per betalning till företagskonton. Går nog att få rabatt där också om man har stor volym.

Visst, det kan säkert vara så fortfarande. Men om kaféet i artikeln skulle ha ett sådant avtal så innebär det ändå "bara" ett påslag på två kronor för att täcka kostnaden (för en kopp kaffe för 25 kronor alltså). Så att lägga på en femma är i överkant, skulle jag vilja säga.

Ett annat system som jag sett en del småställen kör med är iZettle. Dom har ingen fast avgift, och deras högsta transaktionsavgift (för kortköp i butik) är 1,85 procent av beloppet. Det är strax under femtio öre vid ett köp av en koppkaffe för 25 kronor. Vid tillfälle ska jag kolla vad min hustru betalar för kortköpen i hennes butik, men hon säljer möbler så eventuella fasta belopp på 1,50 kronor har ingen betydelse där. Fast på en kopp kaffe är det förstås mer påtagligt.

[BSB101]

Jag brukar inte vara för den typen av reglering, men det monetära systemet är såpass viktigt och fundamentalt att vi borde införa en betalmedelslag, som reglerar all hantering av betalmedel i landet. Där i borde man reglera sådant som minimikrav på densitet av kontanthanteringsställen, vilka typer av butiker och serviceinrättningar som måste ta vilka typer av betalmedel och krav på att konsumentbanker måste klara av att hantera kontanter för privatpersoner.

Ser inte varför staten ska gå in och reglera vilka betalmedel som privata säljare och köpare ska appretera. Detta ska vara upp till köparen och säljaren att komma överens om. Finns betydligt viktigare saker för staten och lägga ner tid och regleringar på.

Säljarna har ju många gånger ett övertag i förhållande till köparna. Därför finns det många lagar som reglerar förhållandet dem emellan. I alla fall när köparna är privatpersoner. Så varför kan inte betalningssätten lagregleras? Det har man gjort i Danmark!

För att allt inte blir bättre av att staten lägger sig i, speciellt inte vad en säljare och köpare ska tvingas acceptera för betalmedel. Jag har hittills inte sett något hållbart argument för att staten ska bestämma över acceptabelt betalmedel vid en privat transaktion mellan två parter.

[LÃ…1]

För att allt inte blir bättre av att staten lägger sig i, speciellt inte vad en säljare och köpare ska tvingas acceptera för betalmedel. Jag har hittills inte sett något hållbart argument för att staten ska bestämma över acceptabelt betalmedel vid en privat transaktion mellan två parter.

Noterat!

[TKO]

För att allt inte blir bättre av att staten lägger sig i, speciellt inte vad en säljare och köpare ska tvingas acceptera för betalmedel. Jag har hittills inte sett något hållbart argument för att staten ska bestämma över acceptabelt betalmedel vid en privat transaktion mellan två parter.

När det gäller "privata transaktioner mellan två parter" har staten redan en väldigt massa bestämmelser om vad som är tillåtet och vad som inte är det, speciellt om den ena parten inte är så "privat" utan en näringsidkare. Så jag har svårt att se någon principiell invändning mot att staten reglerar även det som diskuteras i denna tråd. Därmed inte sagt att jag tycker att detta skall göras...

upplyser
Thomas K Ohlsson

[BSB101]

För att allt inte blir bättre av att staten lägger sig i, speciellt inte vad en säljare och köpare ska tvingas acceptera för betalmedel. Jag har hittills inte sett något hållbart argument för att staten ska bestämma över acceptabelt betalmedel vid en privat transaktion mellan två parter.

När det gäller "privata transaktioner mellan två parter" har staten redan en väldigt massa bestämmelser om vad som är tillåtet och vad som inte är det, speciellt om den ena parten inte är så "privat" utan en näringsidkare. Så jag har svårt att se någon principiell invändning mot att staten reglerar även det som diskuteras i denna tråd. Därmed inte sagt att jag tycker att detta skall göras...

Bara för att staten redan har sina fingrar i syltburken är inget argument för att hela handen ska ner. Jag har förstått att visa personer verkar "gå igång" på att staten ska detaljstyra medborgarnas liv men låt det vara en våt dröm för dessa personer.

[LÃ…1]

Bara för att staten redan har sina fingrar i syltburken är inget argument för att hela handen ska ner. Jag har förstått att visa personer verkar "gå igång" på att staten ska detaljstyra medborgarnas liv men låt det vara en våt dröm för dessa personer.

Jag hör till dem som vill ha mindre statlig styrning. Men vissa saker behöver regleras. Kontanthanteringen är faktiskt en sådan.
Men staten är inte intresserad av medborgarnas integritet. Se bara på datalagringsdirektivet som staten återinförde trots trots att lagen blev underkänd i EU-domstolen.

Många har problem med att använda kort av olika anledningar. Och hur gör äldre där hemtjänsten går och handla om de inte kan skicka med kontanter? Bankkorten och tillhörande kod får inte lämnas ut till andra enligt avtalet med banken. Det kan leda till att banken drar in kortet.

[BSB101]

Visst finns det nackdelar med kort precis som det finns nackdelar med kontanter. Jag har dock aldrig argumenterat för att vi ska införa kontantstopp så den som vill ta den diskussionen får hitta en person med den åsikten. Det som jag ett antal gånger, både i denna tråd och på andra ställen, framfört är att jag inte anser att staten ska gå och styra vad privatpersoner och/eller privata aktörer ska använda för betalmedel. För oavsett om staten kräver att det är kontanter eller betalkort som ska vara tvingande betalmedel är det fel.

[Odd]

Kortavgifter som redovisas publikt brukar vara spotpriser för småhandlare. Större handlare och affärskedjor har inte sällan betydande rabatter men redovisas sällan publikt.

[daniel_s]

Visst finns det nackdelar med kort precis som det finns nackdelar med kontanter. Jag har dock aldrig argumenterat för att vi ska införa kontantstopp så den som vill ta den diskussionen får hitta en person med den åsikten. Det som jag ett antal gånger, både i denna tråd och på andra ställen, framfört är att jag inte anser att staten ska gå och styra vad privatpersoner och/eller privata aktörer ska använda för betalmedel. För oavsett om staten kräver att det är kontanter eller betalkort som ska vara tvingande betalmedel är det fel.

Men det är helt okej att bankerna och företagen bestämmer eller?

För att privatpersoner ska ha något val kan det krävas statligt tvång mot företagen.

[Odd]

Jag håller med Daniel här. Samhällets aktörer skall ha frihet att utveckla vad de vill (inom lagens råmärken) men det är statens skyldighet att se till att funktioner viktiga för samhällets stabilitet och integritet finns tillgängliga. Det innebär i praktiken att staten måste kunna få bestämma att tex kontanter skall vara lagliga betalmedel i detaljhandeln och att banker som har privatpersoner som kunder måste göra det möjligt för såväl kontanta uttag och insättningar. Det är sedan upp till aktörerna att finna innovativa lösningar på detta, det skall inte staten bry sig om.

Ett närliggande exempel är att det blir allt vanligare att när man skall köpa grejer online så kan man bara använda Klarna som betalningssätt, vilket innebär att personer mot sin vilja tvångsansluts till Klarnas bank, även när man bara vill betala med kort. Det är ett exempel på när staten mycket väl kan gå in och förtydliga att en konsument skall inte tvingas bli kund i ett annat företag än det som kunden handlar med.

Jämför med om du tex betalar med kort via Paypal. Där kan du välja att betala med kort och ej vara inloggad, vilket gör att det hanteras som en vanlig kortbetalning, eller så kan du välja att betala som Paypal-kund och då kunna förregistrera kortet och ha insatta pengar att betala med eller att det skall dras på ditt kort.

I Klarnafallet så finns inte möjligheten att inte bli kund hos Klarna när man betalar med kort, i Paypal-fallet finns möjligheten att betala med kort utan att bli kund.

[TKO]

Om ett säljande företag har valt att låta Klarna sköta betalningshanteringen sker det enligt avtalade villkor mellan de bägge företagen. Om nuvarande ordning skulle förbjudas höjer förmodligen Klarna priset, vilket med största sannolik leder till ökad kostnad för konsumenten. Är det bra?

/TKO

[LÃ…1]

Om ett säljande företag har valt att låta Klarna sköta betalningshanteringen sker det enligt avtalade villkor mellan de bägge företagen. Om nuvarande ordning skulle förbjudas höjer förmodligen Klarna priset, vilket med största sannolik leder till ökad kostnad för konsumenten. Är det bra?

/TKO

Nä, men det borde finnas fler alternativ. Det alternativ jag skulle vilja ha är kontantbetalning vid e-handel. Som i Tyskland. "Tyskar e-handlar kontant".

[Odd]

Om ett säljande företag har valt att låta Klarna sköta betalningshanteringen sker det enligt avtalade villkor mellan de bägge företagen. Om nuvarande ordning skulle förbjudas höjer förmodligen Klarna priset, vilket med största sannolik leder till ökad kostnad för konsumenten. Är det bra?

/TKO

Vi talar inte om samma saker här.

Jag skall försöka att måla upp ett scenario här.

Nu vet jag inte vad du har för bank, men låt säga att du har Swedbank och ett kreditkort från dem.

Du hänger på ett erbjudande som ICA har, där du kan handla online på ICAs butik och få varorna hemlevererade. Du är alltså kund hos ICA och betalar med ditt Swedbank-kort. Allt är som det skall. Jo, förresten, du kryssade tydligen i en obligatorisk ruta där du godkänner ICA-bankens villkor. Inget konstigt, eller?

Ett par dagar senare får du ett e-postmeddelande från ICA-banken där de välkomnar dig som ny kund. Som bilaga skickar dom med en faktura också, med påminnelseavgift. Märkligt, för du har ju betalt med kort... icke sa Nicke, eftersom du kryssade i rutan att du godkände ICA-bankens villkor så godkände du samtidigt att du blev kund hos dom. Dessutom godkände du att betalningen skulle ske med ICA-bankskonto och att det skulle dras automatiskt från ditt kort ett par dagar senare, vilket misslyckades.

Skulle du vara en nöjd kund till ICA-banken, eller skulle du tycka att det var märkligt att du blev bankkund hos ICA-banken utan att du riktigt visste hur det gick till?

Byt ut ICA-banken mot Klarna och ICA mot, låt säga, MTR Express....

[Hans Wibacke]

Jo, förresten, du kryssade tydligen i en obligatorisk ruta där du godkänner ICA-bankens villkor. Inget konstigt, eller?

Fatalist där! Har du kryssat för att du accepterar villkoren utan att först läsa dom? Så gör väl ingen...

[TKO]

Om ett säljande företag har valt att låta Klarna sköta betalningshanteringen sker det enligt avtalade villkor mellan de bägge företagen. Om nuvarande ordning skulle förbjudas höjer förmodligen Klarna priset, vilket med största sannolik leder till ökad kostnad för konsumenten. Är det bra?

/TKO

Vi talar inte om samma saker här.

Jag skall försöka att måla upp ett scenario här.

Nu vet jag inte vad du har för bank, men låt säga att du har Swedbank och ett kreditkort från dem.

Du hänger på ett erbjudande som ICA har, där du kan handla online på ICAs butik och få varorna hemlevererade. Du är alltså kund hos ICA och betalar med ditt Swedbank-kort. Allt är som det skall. Jo, förresten, du kryssade tydligen i en obligatorisk ruta där du godkänner ICA-bankens villkor. Inget konstigt, eller?

Ett par dagar senare får du ett e-postmeddelande från ICA-banken där de välkomnar dig som ny kund. Som bilaga skickar dom med en faktura också, med påminnelseavgift. Märkligt, för du har ju betalt med kort... icke sa Nicke, eftersom du kryssade i rutan att du godkände ICA-bankens villkor så godkände du samtidigt att du blev kund hos dom. Dessutom godkände du att betalningen skulle ske med ICA-bankskonto och att det skulle dras automatiskt från ditt kort ett par dagar senare, vilket misslyckades.

Skulle du vara en nöjd kund till ICA-banken, eller skulle du tycka att det var märkligt att du blev bankkund hos ICA-banken utan att du riktigt visste hur det gick till?

Byt ut ICA-banken mot Klarna och ICA mot, låt säga, MTR Express....

Eftersom det känns osannolikt att jag skulle handla livsmedel (eller nåt annat) för hemleverans från ICA måste jag fråga om ovanstående scenario har något med verkligheten att göra. Det finns flera aspekter som får mej att tro att så inte är fallet. Men vad vet jag - jag handlar aldrig på ICA och åker aldrig med MTR Express...
/TKO

[Odd]

TKO, du kan tro vad du vill, men så funkar det. Jag har själv råkat ut för det.

Men det blir allt svårare att hålla sig undan från Klarna då de sätter klorna i fler bolag. Jag klandrar inte företagen, de får kickback för varje person de värvar som "kund" till Klarna. Hade jag haft en webbshop så skulle jag aldrig komma på tanken att låta mina kunder drabbas av Klarna, jag skulle aldrig utsätta dom för Klarna.

Att de har en uttalat cynisk inställning till kunder gör inte saken bättre:

Det är en av våra intäktskällor. Den bästa kunden är den som inte betalar direkt, men som får en påminnelse och sedan inkassokrav. För vi har rätt att ta ut avgifter.