Kostnaden för ett fartyg i passagerartrafik sprids oftast ut över en mycket lång tidsperiod, 30-40 år är inte ovanligt. Naturligtvis krävs underhåll och moderniseringar under tiden.
För att beräkna vad kostnaden blir behöver man veta förutsättningarna, dels vila linjer och bryggor som skall trafikeras, samt hur ofta. När brukar isen i Mälaren lägga sig, hur tjock blir den och ett antal andra faktorer.
Då kan man avgöra hur många fartyg som behövs, och sedan upphandla detta. Antingen köper trafikbeställaren fartygen, eller så skall trafikerande rederi tillhandahålla dessa.
I en uppstartsperiod kan kanske Waxholmsbolaget driva trafiken, kanske med ett par inhyrda fartyg och några av deras egna. Successivt kan sedan fartyg för trafiken köpas in.
De fartyg som klarar gång i is kan givetvis även användas sommartid, och drar mindre bränsle när de inte behöver knuffa sig fram i is.
Som ett exempel på kostnaden för en ny färja kan vi ta de nya färjor till älvtrafiken i Göteborg som beställts. Dessa är utformade för att kunna prova olika varianter av drivning, vilket ökar kostnaden en del, de är dessutom dubbelriktade för att slippa vända. Dessa färjor är beräknade att kosta ca 50 miljoner kr styck. De kommer att klara ca 300 passagerare varav ca 80 med cykel.
Se länk:
http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.1676524-finska-farjor-pa-gota-alvBåde Styrsöbolaget och Waxholmsbolaget köper nya färjor med jämna mellanrum och låter då äldre färjor blir reserv- och insatsfärjor. Samma gäller Färjerederiet (Trafikverket) som trafikerar de allmänna vägfärjenätet.
