Tyska spårvägssystem

Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl.

Moderatorer: Jourmaster, Infomaster

Kategoriregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler

Tyska spårvägssystem

Inläggav Stefan Isaksson » mån 02 aug, 2021 22:55

Efter att ha inhandlat boken Straßenbahnen in Deutschland Dieter Waltking / Alba 1971 så har jag roat mig med att göra lite statistik. Observera dock att boken, och därmed statistiken, inskränker sig till spårvägssystem som ligger/låg inom nuvarande Tysklands gränser. Vidare är räknandet av spårvägsorter inte konsekvent, vissa orter med flera system räknas som en medan andra orter har sina system särskiljda.
Bakgrunden är att jag är nyfiken på hur svenska spårvägar ligger internationellt med övergång från hästdrift till el - det här är första tillfället jag haft för en första undersökning.

Jag har inte brytt mig om att översätta driftsformerna från tyskan i diagrammet, men här är en nyckel:
Pferd = hästspårvagnsdrift
Dampf = ångspårvägsdrift
Elektr. = elektrisk drift (enkannerligen med luftledning)
Natron = Natrondrift, med vilket jag tror menas soda.
Akku = elektrisk ackumulatordrift
Gas = gasdrift, obekant vilken typ av gas.
Benzohl = bensen.

Hästspårvägar:
Första linjen öppnades i Berlin 1865 (alltså 12 år före Stockholm), sista nya systemet öppnades så sent som 1902 i Landshut (alltså 5 år innan Malmö lade ned sina hästspårvagnar). 46 nät öppnades efter att Kassel 1877 öppnade första ångspårvägen (dagen innan Stockholms första hästspårvagnslinjer öppnades förresten) och 36 system öppnades efter att Berlin 1881 öppnade den första elektriska linjen. Totalt fanns det 62 hästspårvagnssystem varav som mest 52 samtidigt. Sista linjen lades ned 1930 i Stadthagen.

Ångspårvägar:
Första linjen öppnades i Kassel 1877 (tio år före Stockholm), sista nya systemet öppnades i Klingenthal 1916 (15 år efter att Stockholm lagt ned). Totalt fanns det 38 system varav som mest 29 samtidigt. Sista systemet verkar ha hängt med till 1960-talet - boken är lite oklar: två system anges som icke nedlagda 1971, vilket de nog var.

Elektriska spårvagnar, ej ackumulatordrift:
Första linjen öppnade 1881 i Berlin (20 år före Stockholm). Just då fanns det bara ett ångsystem (men två veckor senare öppnade det andra ångsystemet). Efter det dröjde till 1896 innan det fanns lika många elektriska spårvägar som ångspårvägar - 27 stycken -, och det dröjde till 1898 innan det var lika många elektriska spårvägar som hästspårvägar - 45 stycken. Totalt fanns det 149 system varav som mest 144 samtidigt (år 1919). Sista öppnade system 1965 i Ludwigshafen (det dessförinnan i Herford 1930 - Herford behöll förresten sin ångspårväg till 1955). 1970 fanns det fortfarande 72 system i drift.

Natronspårväg
Det fanns bara ett system, i Aachen, som var kortlivat: öppnades i juni 1885 och nedlades i mars följande år.

Elektrisk(?) ackumulatordrift
Första linjen öppnade 1886 i München och sista nya systemet öppnades 1900 i Karlsruhe. Totalt 7 system varav det som mest fanns 6 samtidigt år 1900. Sista systemet, i Bremenhaven, nedlades 1908.
Några av systemen var en förberedelse för elektrisk drift, men i München ersattes ackumulatordriften med hästdrift en månad efter att elektrisk drift öppnats på en annan linje i staden.
Berlin och Frankfurt am Main är bemärkta eftersom de införde ackumulatordrift långt efter att respektive stad infört elektrisk drift (med luftledning).

Gasspårvagnar
Fanns i tre städer, varav en - Hirschberg - ligger i nuvarande Polen och därför inte är med i statistiken. De båda övriga, Dessau och Dresden, öppnade 1894. Dresden körde i drygt ett år och Dessau i cirka fem år. Vilken sorts gas det är frågan om framgår dessvärre inte.

Bensenspårvagnar
Två system, Schoneiche 1910-1914 och Berlin i två omgångar: fyra månader 1912 och 1923-1929. Den sistnämnda perioden är påfallande nära Stockholms bensinspårvagn (ähum, drevs den av bensin eller var även den en bensenspårvagn?). Diagrammet är lite missledande eftersom interregnumet i Berlin inte är redovisat.

Slutsats
Sverige var konsekvent 10-20 år efter med introduktionen av de olika driftsystemen (i den mån driftsystemet introducerades alls). Däremot fasades häst och ångdriften ut snabbare än i Tyskland.
Bilagor
Diagram Tyska spårvägar.png
Diagram Tyska spårvägar.png (41.24 KiB) Visad 1066 gånger
Användarvisningsbild
Stefan Isaksson
 
Inlägg: 561
Blev medlem: mån 02 sep, 2002 14:26
Ort: Uppsala

Re: Tyska spårvägssystem

Inläggav Klas Mårtensson » tis 03 aug, 2021 6:10

Nja, att påstå att Ludwigshafen öppnade sitt system 1965 är nog att glida på definitionerna. Ludwigshafen har haft elektrisk spårväg sedan 1900. Vad som hände 1965 var att det med Mannheim gemensamma bolaget delades upp. Först då ägde Ludwigshafen spårvagnar, innan dess hade man bara ägt spåranläggningen.
Och sedan har ju Saarbrücken (åter)fått spårväg 1997. Likaså har Weil am Rhein och Kehl am Rhein återfått spårväg i form av förlängningar över gränsen av systemen i Basel och Strasbourg.
Klas Mårtensson
 
Inlägg: 57
Blev medlem: lör 31 aug, 2002 17:31

Re: Tyska spårvägssystem

Inläggav daniel_s » tis 03 aug, 2021 11:32

Stefan Isaksson skrev:Bensenspårvagnar
Två system, Schoneiche 1910-1914 och Berlin i två omgångar: fyra månader 1912 och 1923-1929. Den sistnämnda perioden är påfallande nära Stockholms bensinspårvagn (ähum, drevs den av bensin eller var även den en bensenspårvagn?).



Några spårvagnar eller andra fordon som drevs med ren bensen tvivlar jag på att det fanns så sent vare sig i Tyskland eller Sverige. Benzol avsåg nog i allmänhet en blandning av bensin och bensen, även om ”bensol” i rent vetenskapliga sammanhang är detsamma som bensen. Såvitt jag förstår tillsattes bensen för att reglera oktantalet.

Jag tycker gott att dessa spårvagnar kan benämnas bensindrivna, eller om du föredrar det, bensoldrivna. (Frihamnsspårvagnen anges ha haft bensolmotor på vår egen sida ”Vagnhallen”.)
daniel_s
 
Inlägg: 13031
Blev medlem: fre 13 sep, 2002 14:40

Re: Tyska spårvägssystem

Inläggav gek » tis 03 aug, 2021 17:59

Klas Mårtensson skrev:Och sedan har ju Saarbrücken (åter)fått spårväg 1997. Likaså har Weil am Rhein och Kehl am Rhein återfått spårväg i form av förlängningar över gränsen av systemen i Basel och Strasbourg.


Därtill har Oberhausen och Heilbronn återfått elektriska spårvägar. Spårvägen i Oberhausen hänger visserligen ihop med Mülheim an der Ruhr, men staden Oberhausen äger infrastrukturen och sin andel av de vagnar som går på den gemensamma linjen. Spårvägen i Heilbronn drivs gemensamt av staden, Deutsche Bahn och Karlsruhe-regionens trafikföretag AVG.

En del spårvägssystem som Waltking tar upp var klassade som järnväg, men trafikerades av spårvagnar. En bana som Waltking däremot inte nämnde är Sylter Inselbahn, en smalspårig oelektrifierad bana som på 1950-talet fick sin koncession ändrad från "Kleinbahn" till spårväg, vilket innebar att driften kunde förenklas. Banan blev dock likväl nedlagd 1970. Sista tiden körde man främst med semitrailermotorvagnar, men använde också spårvagnssläp bl a från ovan nämnda Herford.
/Gunnar Ekeving
gek
 
Inlägg: 1011
Blev medlem: fre 06 aug, 2004 21:40
Ort: Vid linjen

Re: Tyska spårvägssystem

Inläggav twr » mån 09 aug, 2021 19:32

Imponerande sammanställning! Mycket intressant!
twr
-----------------------
Var sak på sin plats.
twr
 
Inlägg: 8286
Blev medlem: lör 14 nov, 2009 11:48


Återgå till Spårtrafik

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Google [Bot], IngvarH och 32 gäster