Olyckor i tunnelbana vs spårvagn

[Enceladus]

För enkelhetens skull kan vi begränsa oss till svenska förhållanden.

SÃ¥, hur ser det ut egentligen?

Svaret på skribentens fråga finns här: Bantrafikskador

Under det senaste decenniet (åren 2010-2019) har 99 personer avlidit vid tunnelbanedrift i Sverige, varav 22 i olyckor och 77 i suicid. Under samma period har 11 personer avlidit vid spårvägsdrift i Sverige, varav 10 i olyckor och 1 i suicid. Det omvända förhållandet råder för allvarliga olyckshändelser. Detta måste dock sättas i relation till antalet resenärer.

[Odd]

Det låter lite med i genomsnitt en död person per år i spårvägstrafiken i Sverige.

Om man ställer det i relation med antal trafikanter som respektive trafikslag blandar in, hur ser det ut då?
I tunnelbanan borde ca 100% av trafikanterna vara resenärer med avsikt att resa. I spårvägs- och busstrafiken så är det ju många trafikanter närvarande som inte åker med bussen eller spårvagnen, såsom fotgängare, cyklister och bilister. Siffran är naturligtvis väldigt svår att beräkna så det kanske inte ens går att göra en rättvis jämförelse?

[Lennart Petersen]

För enkelhetens skull kan vi begränsa oss till svenska förhållanden.

SÃ¥, hur ser det ut egentligen?

Svaret på skribentens fråga finns här: Bantrafikskador

Under det senaste decenniet (åren 2010-2019) har 99 personer avlidit vid tunnelbanedrift i Sverige, varav 22 i olyckor och 77 i suicid. Under samma period har 11 personer avlidit vid spårvägsdrift i Sverige, varav 10 i olyckor och 1 i suicid. Det omvända förhållandet råder för allvarliga olyckshändelser. Detta måste dock sättas i relation till antalet resenärer.

Men ingen som befunnit sig på rätt plats har avlidit i T-banan , rätt plats är inne i vagnarna eller innanför den markerade plattformskanten.

[Enceladus]

Det låter lite med i genomsnitt en död person per år i spårvägstrafiken i Sverige.

Om man ställer det i relation med antal trafikanter som respektive trafikslag blandar in, hur ser det ut då?
I tunnelbanan borde ca 100% av trafikanterna vara resenärer med avsikt att resa. I spårvägs- och busstrafiken så är det ju många trafikanter närvarande som inte åker med bussen eller spårvagnen, såsom fotgängare, cyklister och bilister. Siffran är naturligtvis väldigt svår att beräkna så det kanske inte ens går att göra en rättvis jämförelse?

Här är den senaste trafikolyckan vid spårvägsdrift med dödlig utgång i Sverige: Person död efter spårvagnsolycka. Olyckan skedde i Bergsjön år 2017. Menar skribenten att det har skett fler ej inrapporterade dödsolyckor sedan dess?

Tunnelbanan har ungefär dubbelt så många resenärer som alla spårvägar i Sverige, men antalet spårvagnsresenärer ökar snabbt. Eftersom antalet spårvagnsresenärer var mycket mindre förr så har tunnelbanan ändå färre dödsolyckor per resenär. Däremot har tunnelbanan extremt många suicid jämfört med spårvägarna.

Enligt DN gjordes 60 procent av alla hopp från broar från Västerbron innan den fick självmordsräcken. Det tycks finnas platser där det är populärt att ta sitt liv.

[Enceladus]

För enkelhetens skull kan vi begränsa oss till svenska förhållanden.

SÃ¥, hur ser det ut egentligen?

Svaret på skribentens fråga finns här: Bantrafikskador

Under det senaste decenniet (åren 2010-2019) har 99 personer avlidit vid tunnelbanedrift i Sverige, varav 22 i olyckor och 77 i suicid. Under samma period har 11 personer avlidit vid spårvägsdrift i Sverige, varav 10 i olyckor och 1 i suicid. Det omvända förhållandet råder för allvarliga olyckshändelser. Detta måste dock sättas i relation till antalet resenärer.

Men ingen som befunnit sig på rätt plats har avlidit i T-banan , rätt plats är inne i vagnarna eller innanför den markerade plattformskanten.

Tyvärr verkar många avlidna inte ha haft för avsikt att vara på fel plats. På grund av avsaknaden av plattformsdörrar är tunnelbanan i Sverige inte mycket säkrare än spårvägarna.

[Odd]

Det låter lite med i genomsnitt en död person per år i spårvägstrafiken i Sverige.

Om man ställer det i relation med antal trafikanter som respektive trafikslag blandar in, hur ser det ut då?
I tunnelbanan borde ca 100% av trafikanterna vara resenärer med avsikt att resa. I spårvägs- och busstrafiken så är det ju många trafikanter närvarande som inte åker med bussen eller spårvagnen, såsom fotgängare, cyklister och bilister. Siffran är naturligtvis väldigt svår att beräkna så det kanske inte ens går att göra en rättvis jämförelse?

Här är den senaste trafikolyckan vid spårvägsdrift med dödlig utgång i Sverige: Person död efter spårvagnsolycka. Olyckan skedde i Bergsjön år 2017. Menar skribenten att det har skett fler ej inrapporterade dödsolyckor sedan dess?
...

Det är lite det jag undrar. När man hör spårvägsmotståndarna så lyfter de inte sällan dödsolyckorna bland sina främsta argument.

[Enceladus]

Det är lite det jag undrar. När man hör spårvägsmotståndarna så lyfter de inte sällan dödsolyckorna bland sina främsta argument.

Alla trafikolyckor har inte dödlig utgång. Det totala antalet trafikolyckor är betydligt större vid spårvägsdrift än vid tunnelbanedrift. I allmänhet är spårvagnar på egen banvall säkrare än spårvagnar i blandtrafik. Kraftiga inskränkningar i biltrafiken kan dock avsevärt förbättra säkerheten för gatuspårvägar.

[Hechtwagen]

Det självklara svaret som ni tydligen inte klarar av att skriva:

Spårvagnar skadar väsentligt fler "oskyldiga" personer enligt TS frågeställning per vagnkimometer än tunneltågen.

[gek]

Det självklara svaret som ni tydligen inte klarar av att skriva:

Spårvagnar skadar väsentligt fler "oskyldiga" personer enligt TS frågeställning per vagnkimometer än tunneltågen.

ja, det är väl ganska självklart att spårvagnar (och bussar) i blandtrafik skadar fler personer (i eller utanför fordonet) per utfört trafikarbete (lämpligen räknat i personkilometer) än tunnelbana eller annan järnväg på egen inhägnad banvall utan plankorsningar. En olyckstyp som knappast förekommer på tunnelbana är passagerare som ramlar och skadar sig vid kraftig inbromsning då t ex en cyklist plötsligt dyker upp framför bussen eller spårvagnen.

Att man skadar sig vid av- och påstigning är sannolikt också mycket vanligare på spårvagn och buss, även då det är låggolvsfordon. På tunnelbanan är väl största risken vid på- och avstigning att hamna i det fruktade gapet, men det förekommer också undantagsvis att passagerare släpas med när tåget startar, t ex var det häromåret en händelse på "röda linjen" där en barnvagn föll av när tåget startade med öppen dörr (dock har jag ett minne av att barnet kanske dessbättre undgick att skadas, och i så fall var det förstås ingen olycka utan ett tillbud).

Tunnelbanan har tidigare haft en del passagerare som skadats på grund av bränder på underjordiska sträckor, ofta orsakade av elektriska fel, men riskerna för sådant är rimligtvis lika stora för spårvagn i tunnel, och sannolikt betydligt större för bussar.