Essingeolyckan 1948

Övriga diskussioner om lokaltrafik som ej platsar i andra forum. (exempelvis lokaltrafik med båtar)

Moderatorer: Jourmaster, Infomaster

Kategoriregler
Övriga diskussioner om lokaltrafik som ej platsar i andra forum. (exempelvis lokaltrafik med båtar)
Allmänna forumregler

Essingeolyckan 1948

Inläggav tutf » lör 18 nov, 2006 15:35

En dokumentär från SVT som handlar om den stora bussolyckan och människorna omkring denna.

http://svt.se/svt/road/Classic/shared/m ... 6&a=698207
tutf
 
Inlägg: 73
Blev medlem: lör 16 nov, 2002 14:48
Ort: Stocholm

Inläggav Bussmicke » lör 18 nov, 2006 16:05

Trevligt, fick man se det också. Tragisk olycka det där.
//Bussmicke.
Besök min hemsida samt Bussmicke.se på Facebook.

Stolt ägare av:
Olympus E-P3, E-M5 (OM-D) och Sony RX-100
Användarvisningsbild
Bussmicke
 
Inlägg: 7828
Blev medlem: sön 01 sep, 2002 1:38
Ort: Hammarby, Västerås

Inläggav Johan Eriksson » lör 18 nov, 2006 17:27

x
Senast redigerad av Johan Eriksson ons 22 jun, 2011 0:01, redigerad totalt 1 gång.
Johan Eriksson
 
Inlägg: 4478
Blev medlem: lör 31 aug, 2002 20:46

Inläggav M_M » sön 19 nov, 2006 6:11

Jag tittade inte på dokumentären. Dels så var jag inte hemma förrän den pågått i några minuter men framförallt för att det framgick inte om det var något lite åt "katastrof-frossa"-hållet eller om det var en "torr" och saklig dokumentär.

Jag klarar verkligen inte att titta på de här "worlds most amazing videos"-grejerna som skräp-tv-kanalerna visar. Givetvis kör SVT inte något i stil med de programmen, men det hade ändå varit bra om de i förväg gått ut lite mer i detalj med vad man fokuserat på.

Var det svåra snyftreportage och "hemska bilder" eller "torra fakta", eller?
Användarvisningsbild
M_M
 
Inlägg: 12538
Blev medlem: mån 17 maj, 2004 1:39
Ort: Göteborg

Jo. nog minns man.....

Inläggav RR » fre 01 dec, 2006 19:20

Jodå, Essingeolyckan glömmer man inte i första taget! Jag minns mycket väl när nyheten gick ut på radion den ödesdigra dagen 1948. Jag satt i vardagsrummet i den lilla föräldralägenheten på Vanadisvägen i Stockholm och kan faktiskt t o m erinra mig hur jag förstummad då bara tittade rakt på den enorma gamla Philips-radioapparaten framför mig, när nyheten lästes upp.

Olycksbussen var såvitt jag minns vänsterstyrda F1 nr 30518, senare av galghumorn kallad "U-båten", när den efter reparation åter kom ut i trafik. F1:orna (20 st) byggdes faktiskt med vänsterstyrning, eftersom det före kriget och beställningen av bussarna hade varit tal om att gå över till högertrafik i Sverige, något som ju som bekant dock lät vänta på sig mer än 26 år efter det att F1:orna kom i trafik. En F1 (var det nr 30503?) hamnade så småningom i Helsingfors, så åtminstone den bussen fick faktiskt efter dörrombyggnad göra tjänst på rätt sida av gatorna s a s. Jag undrar f ö om F1:orna från början var förberedda i karossens stomme, så att en ev. högerombyggnad skulle underlättas, eller om det bara var rattens placering som var "förberedd" - någon som vet?

F ö så minns jag fortfarande med viss skräck, hur svårt det var att köra vänsterstyrda s k omställningsbussar under åren närmast före högertrafikomläggningen 1967. Innan man hade vant sig, så satt man gärna och körde bussen litet längre åt höger på körbanan än man trodde (av någon anledning ca 3 dm, vilket flera förare berättade om). Jag klarade mig helskinnad igenom den perioden och drabbades som värst bara av att bli av med backspegeln på höger sida vid ett möte med en spårvagn på linje 7 på Nortullsgatan. Pang! sade det bara och så satt jag där med hjärtat i halsgropen! Värre gick det för föraren i den första högerbyggda, dubbeldäckade H33:an av fabrikat Büssing, som med dödlig utgång smällde ihop med en lastbil i Bredäng vid körning på en linje där man arrangerat hållplatserna med indragna fickor, så att av- och påstigning kunde ske på höger sida (hoppas att jag minns rätt nu).

Åren 1964 - 65 körde jag ofta på den då dieselifierade 96:an till Stora Essingen. Då hade trådbussarna avlösts av (högerstyrda) specialbyggda Scania-Capitoler (typ H23) med karossbredden 2,35 m, för att bussarna skulle kunna mötas på den vid det laget beryktade gamla smala bron mellan Lilla och Stora Essingen. Bredare bussar fick inte användas på 96:an. Mötena på bron krävde faktiskt viss koncentration från förarnas sida, det minns jag så väl.

F ö så har jag väl i detta Forum tidigare berättat historien om hur det gick till när den första H23:an skulle typbesiktigas i Södertälje, där dessa bussar byggdes? Jag upprepar inte historien här, utan förlitar mig på att någon aktör i detta Forum gräver fram historien och återberättar den (för det var väl inte på Buss-Snack som jag skrev den gången?).

Troligen så berättade jag också tidigare om hur Essingeolyckan gav upphov till en debatt om hållfastheten hos stadens broräcken. Någonstans har jag bilder i min tillsammans med Sten-Axel Julin ägda fotosamling omfattande mer 10 000 svartvita bilder från 40-, 50- och 60-talen, där man ser hur man testar olika konstruktioner av broräcken genom att släppa ned skrotfärdiga H6 - H8-bussar (samma kaross som F1) i underbacken i Stora Mossens hoppbacke. Mitt nya liv som s k Panter kanske med tiden gör det möjligt att gräva fram bilderna från skidbacken och publicera någon av dem. Vi får väl se!

Ruggige Ragge
F d chaffis på bl a 96:an
Veven på kaffe och plattan i mattan!
Användarvisningsbild
RR
 
Inlägg: 237
Blev medlem: tor 05 sep, 2002 8:48

Inläggav Tobba » lör 02 dec, 2006 0:03

Någonstans har jag hört eller läst att några trådbussar hade fart- och bromspedalerna omkastade, dvs man bromsade med höger fot och "gasade" med vänster. (Gasa är väl fel uttryck när det gäller trådbuss, men strunt i det.)
Föraren på olycksbussen skulle ha tryckt fartpedalen i botten i stället för att (panik-)bromsa.
Är detta bara en skröna eller...?
Undrar Tobba
Standarder är bra. Alla borde ha en.
Användarvisningsbild
Tobba
 
Inlägg: 316
Blev medlem: lör 31 aug, 2002 22:15
Ort: Vendelsö

Re: Jo. nog minns man.....

Inläggav Piirka » lör 02 dec, 2006 0:05

RR skrev: En F1 (var det nr 30503?) hamnade så småningom i Helsingfors, så åtminstone den bussen fick faktiskt efter dörrombyggnad göra tjänst på rätt sida av gatorna s a s. Jag undrar f ö om F1:orna från början var förberedda i karossens stomme, så att en ev. högerombyggnad skulle underlättas, eller om det bara var rattens placering som var "förberedd" - någon som vet?


Inga F1:or såldes till Helsingfors. 1 F1:a (30502) såldes däremot till TSK. Helsingfors köpte de tre nyaste F2:orna år 1946. På SRS:s sajt står det att de var förberedda för ombyggnad till högertrafik, så dörrombyggnaden var väl lätt som en plätt. AGR har fotat HST 602 (fd. SS F2 30570) nån gång mellan åren 1959 och 1965 (linjenumret 14A togs ibruk år 1959 och 602:n togs ur trafik år 1965).

Piirka
---------------
Språklektion 428 i Mumindalen

herromgång - herrunderkläder
Användarvisningsbild
Piirka
 
Inlägg: 959
Blev medlem: lör 11 dec, 2004 11:50
Ort: Älä löi - en ole hurrit!

Inläggav alexander » lör 02 dec, 2006 0:46

Alla svenska trådbussar från 40-talet utom ASEA:s provvagn hade fartpedal till vänster om rattstången och bromspedal till höger. Då pedalerna var mekaniskt hopkopplade och inte kunde tryckas ned samtidigt var risken inte så stor för misstag även om det fanns förare
som körde växelvis tråd- och motorbuss. Värre var det med äldre motorbussar där gaspedalen satt i mitten. Vännen AGR kan säkert
berätta hur fort den gamla urspåringsbussen (fd typ H9) kan gå
genom tvättmaskinen i Söderhallen om man råkar trampa fel...
alexander
 
Inlägg: 38
Blev medlem: tis 18 feb, 2003 17:19

Inläggav Tobba » lör 02 dec, 2006 1:09

Tack för info!
Sådana konstruktioner skulle väl aldrig få finnas i dag. Jag kommer att tänka på min signatur nedan :).
/Tobba
Standarder är bra. Alla borde ha en.
Användarvisningsbild
Tobba
 
Inlägg: 316
Blev medlem: lör 31 aug, 2002 22:15
Ort: Vendelsö

Apropå busspedaler!

Inläggav RR » lör 02 dec, 2006 20:19

Jaha, jag minns kanske fel när det gällde vilka tråbussar som hamnade var! Det var tydligen 3 st F2 som hamnade i Helsingfors.

Nå, apropå pedaler och deras inbördes placering! Trådbussarna hade tre pedaler, från vänster räknat pådrag (sedan rattstång), sedan pedal avsedd för bromsning under pådrag, sedan till höger elbromspedal. Pedalen för bromsning under pådrag användes när man skulle lägga om en växel åt höger i kontaktedningarna. Först elbroms med högerpedalen ned till måttlig fart, sedan ett par pådragskontakter med vänsterpedalen + samtidig broms med mittpedalen = växel åt höger. Frirullning i måttlig fart + eventuellt någon elbromskontakt med högerpedalen = växel åt vänster. Jämför med spårvagnar på den gamla goda tiden: Ned med farten i god tid, sedan ganska mycket handbroms + ett par fartkontakter = växel slår åt höger. Ned med farten i god tid, sedan rullning eller eventuellt någon bromskontakt = växeln slår åt vänster.

Även äldre dieselbussar och lastbilar hade "omvänd" pedalplacering. Ett exempel i Spårvägssällskapets samling är Mölnlycke-Scanian MBO 50. Från vänster räknat Kopplingspedal (rattstång) > Gaspedal > Bromspedal. Mycket lätt att trampa fel! Gjorde det en gång och höll så när på att skicka ned bussen i en brant slänt vid Smedstorpsladan utanför Malmköping.

Kommer ni (apropå omvända manöveranordningar) annars ihåg den häftiga debatten på 70-talet i Malmlöping betr. Helsingborgspårvagnarnas kontrollervevar, som vevades moturs vid pådrag och medurs vid bromsning? Det blev till slut ombyggnad m hj a drev från skrotade kontrollers från Stockholmska A11/A12, vilka vände kontrollervevarnas riktning till den "rätta" s a s! Men vilken batalj betr. att trygga säkerheten i museitrafiken kontra att våldföra sig på det museala! Två ilskna åsiktsläger som nästan höll på att strypa varandra! Det kostade i alla fall en intryckt plattform på HSS 30 (den påkörda vagnen vill jag minnas var MSS 34), innan beslutet om ombyggnad kom. Vem olycksföraren var lämnar vi därhän, det är preskriberat!

/Ruggige Ragge
Återkallar minnen ur omvända världen
Veven på kaffe och plattan i mattan!
Användarvisningsbild
RR
 
Inlägg: 237
Blev medlem: tor 05 sep, 2002 8:48

Inläggav alexander » sön 03 dec, 2006 13:00

Angående stockholmstrådbussars pedaler och deras funktionssätt är det precis som RR skriver - bara helt annorlunda!
Omedelbart till höger om rattstången - Ordinarie bromspedal som vid nedtryckning först ger elektrisk motståndsbroms (väl att märka dock endast om bussen får 750 V från kontaktledningen!) och vid ytterligare
nedtryckning tryckluftbroms TILLSAMMANS med motståndsbromsen.
Trådbuss F3 hade dessutom allra längst till höger en liten pedal typ spikuvud som gav enbart tryckluftbroms med reducerat tryck för den ovan
nämnda växelomläggningsmanövern. På typ F1+F2 användes i stället
handbromsen för detta ändamål. Har i skrivande stund ej tillgång till
motsvarande uppgifter för F4, men det verkar vara värt viss forskning.
Bromsning under pådrag gjorde inte alls att växeln alltid slog åt höger!
Vid varje växel satt en svart liten plåtskylt i kontaktledningens tvärtråd.
Den vanligaste symbolen var en gul pil åt höger eller vänster, utvisande
åt vilket håll växeln förväntades slå vid pådrag.
Andra symboler var "SEL" = selektiv växel, vilket betyder att snedställda
kontakter på kontakttrådarna kände av åt vilket håll bussen börjat svänga
och blixtsnabbt lade om växeln åt det hållet....samt "X" som betydde urkopplad växel.
alexander
 
Inlägg: 38
Blev medlem: tis 18 feb, 2003 17:19

Inläggav Harald » sön 03 dec, 2006 13:47

Hade verkligen F1 och F2 tryckluftsbromsar? Det vanliga på den tiden var väl hydrauliska bromsar, ev. med vakuumservo.
Harald
 
Inlägg: 7720
Blev medlem: sön 24 nov, 2002 12:04
Ort: Majorna

Inläggav daniel_s » sön 03 dec, 2006 14:51

Harald skrev:Hade verkligen F1 och F2 tryckluftsbromsar? Det vanliga på den tiden var väl hydrauliska bromsar, ev. med vakuumservo.


Visst, men varifrån får man vakuum på en trådbuss? :wink:
daniel_s
 
Inlägg: 10964
Blev medlem: fre 13 sep, 2002 15:40

Tack Erik!

Inläggav RR » sön 03 dec, 2006 14:51

Tack broder Eric Collin!

Bra att du rättar till felaktigheterna i min hågkomst om trådbussarna! Jag har aldrig kört trådbuss i trafik någon gång och ej heller fått utbildning på trådbussar. Hade bara tillfälle att mycket "inofficiellt" köra en enda sväng med en F3 under sakkunnig ledning någon gång 1963 eller 1964 (var vi inte flera som gjorde det?), när fina nyrenoverade sådana bussar bogserades direkt från revisionsverkstaden i Hornsberg till salig Skrot-Johans hantering i Högdalen, men den körningen är gudskelov preskriberad idag. En enda tur leder inte till att minnet blir så exakt!

Jag är nu mycket nyfiken på hur F4:ans pedaler och reglage var arrangerade. F ö så vill jag påminna om att F4 "Radhusen" varken var vänster- eller högerstyrda! Ratten hade dom satt någon annan stans! Hur de var styrda kan dock någon annan minneskunnig diggare berätta om!

Jo, förresten, och det borde nog t o m Eric erinra sig (jämte ett par andra vid tillfället närvarande "förare" också för den delen), jag körde en F3 i för egen maskin i Malmköping alldeles i tidernas begynnelse av verksamheten där. Men även det är preskriberat och hur det tekniskt gick till skall vi verkligen inte redogöra för här, man skulle ju t o m skrämma livet ur små oskyldiga barn med det! Såväl Elsäkerhetsverket som Arbetsmiljöverket skulle dessutom kunna få nys om det och då är det kört (kört?, ha!, det blev ju vitsigt t o m!). Kan bara lugna alla med att man sedan många år är mycket noga med att tillämpa alla gällande myndighetsförekrifter (tillsammans en massa egna i tillägg också) i såväl Malmköping som hos övriga museianläggningar, inklusive den där högt värderade Herr Eric C är självutnämnd Vagnmästare med tjusigt mössmärke samt (katalysatorförsedd?) 30-tals-Dodge för sina privata transporter och allt!

Ta det nu lugnt bakom era Joy-sticks och elektroniskt styrda gaspådrag! Sådana prylar, i likhet med t ex servohjälp för styrning och bromsar, är bara till för muskelatrofierade nutidsmesar - annat var det förr, då KÖRDE man buss, spårvagn och tåg! Hä - hä, det var bättre förr, eller..........?!!!

RR
/Plattan i mattan och veven på kaffe!
Veven på kaffe och plattan i mattan!
Användarvisningsbild
RR
 
Inlägg: 237
Blev medlem: tor 05 sep, 2002 8:48

Re: Tack Erik!

Inläggav daniel_s » sön 03 dec, 2006 14:54

RR skrev:Jag är nu mycket nyfiken på hur F4:ans pedaler och reglage var arrangerade. F ö så vill jag påminna om att F4 "Radhusen" varken var vänster- eller högerstyrda! Ratten hade dom satt någon annan stans! Hur de var styrda kan dock någon annan minneskunnig diggare berätta om!


Enligt Stolts bok hade F4 en gemensam fart- och bromspedal, ungefär som en spårvagnskontroller med nolläget nånstans i mitten. Om detta har jag, född 1979, naturligtvis ingen aning men rimligen måste man även ha haft en hjälpbroms av något slag för växlarna.
daniel_s
 
Inlägg: 10964
Blev medlem: fre 13 sep, 2002 15:40

Inläggav Harald » sön 03 dec, 2006 15:46

daniel_s skrev:
Harald skrev:Hade verkligen F1 och F2 tryckluftsbromsar? Det vanliga på den tiden var väl hydrauliska bromsar, ev. med vakuumservo.


Visst, men varifrån får man vakuum på en trådbuss? :wink:

Bra fråga :)
Harald
 
Inlägg: 7720
Blev medlem: sön 24 nov, 2002 12:04
Ort: Majorna

Trådbussar

Inläggav Hans Råberg » tis 05 dec, 2006 12:16

Va, är Ragge med i leken igen? Blev du utsparkad ur PRO?

Skämt åsido när jag jobbade på SL Liljeholmen var stinsen där tidigare bussförare, han hette Björkström och kanske är bekant. Björkström vanligtvis kallad "Björkis" hade f.ö en favorithistoria om när han i halt väglag fick bredsladd med H14 (semitrailerbussen) på Tranebergsbron. Den historien öppnade vanligtvis hans nostalgiresor (med all rätt!)

Efter denna magiska öppning gled han vanligtvis in på F4 som enligt hans beskrivning skulle ha manövrerats med en pedal med ett nolläge i cirka mitten i pedalrörelsen. Pådrag erhölls genom att trycka pedalen neråt, inget konstigt med det, medan bromsning däremot gick till på det sättet att pedalen släpptes uppåt från nolläget räknat varvid bromskraften ökades ju mer pedalen släpptes. Fullbroms och parkeringsbroms erhölls alltså genom att pedalen var fullt släppt. Pedalen kunde också därför liknas vid ett slags "död-mans-grepp". Så tolkade i alla fall jag hans beskrivning. Konstruktionen låter ju som att den i dag skulle kunna knäcka vilken Bilprovning som helst!

Apropå SL Liljeholmen ja och Essingeolyckan hade en av fridagsvärvarna där innertaket från olycksbussen/"Dopingen" på sitt landställe som han hade tagit tillvara då han var med och demonterade bussen i Hornsberg efter olyckan. Vad finns inte på folks landställen egentligen?

Är det dags att mata ankorna nu Ragge?

Många hälsn
Hans
Hans Råberg
 
Inlägg: 2
Blev medlem: mån 04 dec, 2006 21:47

Trådbussar

Inläggav Hans Råberg » tis 05 dec, 2006 14:51

PS

F4 hade säkert många tekniska kvalifikationer i sig som gav skäl till att göra dem ökända (nämnda "Björkis" talade även om det mäktiga och irriterande knarrandet från alla korgstolarna under kurvtagning). Men det här att man som förare hela tiden måste hålla foten på samma pedal i princip i samma läge hela tiden under körning kan säkert bara det knäcka vilken vagntyp som helst i förarnas medvetande. Det antyds väl också i en av Leif Stolts trådbussböcker.

En annan 40-/50-talsbussförare på SS berättade också att F4:or ställdes av tämligen omgående inne i Hornsberg och stog så från och till under hela deras korta livslängd. För att dölja detta faktum drog SS presseningar över bussarna (inomhus!).

DS
Hans Råberg
 
Inlägg: 2
Blev medlem: mån 04 dec, 2006 21:47

Re: Essingeolyckan 1948

Inläggav 643 » sön 14 aug, 2016 13:36

Ett klart udda beteende - de svindyra F 4:orna som inköpts i egenskap av "spårvagnsdödare" var väl inte i alla avseenden
så usla som ofta beskrivs. De påstås inte ha passat i det nordiska klimatet trots att de var väl försedda med såväl
körmotstånd som direktströmskaminer för uppvärmning. Deras storlek gjorde att de under hela brukstiden måste parkeras
utomhus vilket inte var fullt så bra för deras tillförlitlighet och fortbestånd! För att nödtorftigt dölja den ekonomiska
katastrofen när de "tillfälligt" slutade användas i trafik 1955 gömdes de som ovan nämnts inomhus under presenningar.
Reservdelar plockades, kompressorer och drivmotorer gick till verkvagnar, men 1958 hade man ännu inte bestämt sig
för vad man ev skulle ha F4:orna till / ansåg sig inte ha skrivit av tillräckligt mycket utan meddelade Bilregistret att de
skulle fortsätta vara "avställda". A 74055 hade skrivits över på Norra Latins Sommarhem 1957. År 1959 tröttnade man
slutgiltigt och de kvarvarande skrotades bl a vid Alphyddan i Nacka, trots att "Heden" i Hammarbyhallen var i full drift
som skrotplats (eller kanske just därför)! ;
SSS 643 (+25,201,43)
fd SS 4643
Användarvisningsbild
643
 
Inlägg: 966
Blev medlem: ons 11 jan, 2012 11:58

Re: Essingeolyckan 1948

Inläggav 643 » sön 14 aug, 2016 14:21

Efter Essingeolyckan fick man äntligen upp ögonen vad gällde konstruktionen och hållfastheten hos vägräcken.
En grundlig provning med klart förstörande prov gjordes, då äldre SS Volvobussar med Hesselmanmotor
släpptes nedför en skid-hoppbacke för att kollidera i olika vinklar med olika typer av föreslagna prototyper
till vägräcken.

Bilder i mitt arkiv visar bl a följande:

Bussarna hade berövats alla fönsterrutor, försetts med monstruösa främre stötfångare samt "däck" av trä(!)

Själva skeendet övervakades av höghastighetskameror som erfordrade många jättestrålkastare, samt åtskilliga
trenchcoatprydda män med anteckningsblock.

Givetvis har jag under många år dryftat denna högt spektakulära händelse med mina forskarvänner, främst de som
varit tillräckligt gamla för att ha upplevt den. Jag har därvid fått högst olika uppgifter om vilken hoppbacke som
använts och beroende på uppgiftslämnarens dåvarande hemvist har det oftast varit Stora Mossen eller Hammarbybacken.
Häromdagen besökte jag min favoritbilskrotare (79) och på frågan svarade han omedelbart "Stadshagen" vars hoppbacke
på sin tid låg bara två kvarter från SS´ Hornsbergsgarage med tillhörande verkstad. Börjar mer och mer tro att detta
är sanningen. Synpunkter?
SSS 643 (+25,201,43)
fd SS 4643
Användarvisningsbild
643
 
Inlägg: 966
Blev medlem: ons 11 jan, 2012 11:58


Återgå till Allmänt om lokaltrafik

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 5 gäster