
Tyvärr så är inte de ekonomiska kalkylerna lika positiva som några verkar tro.
För det första är inköpspriset för en mindre buss inte så lågt som ni verkar tro, en Sprinter typ Transfer 55 får man inte för några 250000 i det utförande som skulle behövas, lägg på det dubbla. Sedan är bränsleförbrukningen inte %% mot antalet sittplatser, livslängden är kortare, bussen måste utrustas med lift för att bli riktigt anpassad för funktionshindrade vilket höjer priset och bränsleförbrukningen, tillgängligheten (i trafik) är betydligt sämre jmf med en riktig buss, det finns ju en orsak till att närlinjeoperatörerna har en extremt stor vagnreserv.
Men om man bortser från detta så har vi den ökade kapitalkostnaden för typ en ca 30% större vagnpark (med bussar i 16-22-35-40-60 platser) samt kostnaden för en omfattande tomkörning och fordonsbyten, både förarlöner och rullkostnader.
Det finns ju en anledning till att man begränsar antalet fordonstyper och att det därför av omloppsskäl går en större buss än vad resandemängden på just den turen kräver, det blir på alla sätt dyrare med fler fordon oavsett storlek och även miljöpåverkan ökar, både vid tillverkning/skrotning och körning.
Det finns en anledning till att ha anpassade mindre fordon och det är på ställen där det fordonet/fordonen kan utnyttjas fullt ut på vissa omlopp, vad gäller skoltrafiken så har man på många håll samordnat den med linjetrafiken men det innebär inte att det blir färre bussar utan att man på de flesta håll erbjuder "Svensson" plats i skoltrafiken.
Genom de optimeringar o besparingar som skolorna gjort med färre men längre skollinjer kan en skolbuss idag sällan utföra rusningstrafik före eller efter skolturerna då dessa kan börja mellan 06:30-07:00 och sluta 16:00-17:00, återstår mellantrafiken men där har många skolor bussarna uppbokade för andra skoltransporter + att flera skolor har differentierade start o sluttider vilket sprider ut den tid när skolbussarna inte är tillgängliga.